Ingegerd Fries var född i Uppsala 1921 som äldsta dotter till professorn i semitiska språk H.S. Nyberg och hans maka Fanny. Ingegerd tog 1945 en fil.mag. i latin, grekiska och klassisk fornkunskap. Efter några år på Island (1946-1952) återvände Ingegerd till Sverige där hon 1953 gifte sig med språkvetaren Sigurd Fries.
Ingegerd kom under 1950-talet och framåt att arbeta som översättare av isländsk litteratur, bl.a. med översättningar av Nobelpristagaren Halldór Laxness verk. 1970 flyttade Ingegerd med sin familj till Umeå där maken Sigurd utsetts till professor i svenska språket vid Umeå universitet. I Umeå undervisade hon bl.a. i isländska på universitetet samt författade en lärobok i nutida isländska.
1985 - vid 64 års ålder - prästvigdes Ingegerd Fries och kom under några år att verka som kyrkoadjunkt i Umeå stadsförsamling.
Ingegerd Fries sista större publiceringsarbete var arbetet med Kungl. Skytteanska Samfundets utgivning av Carl von Linnés Iter Lapponicum (utg. 2003-2005) där hon bl.a. ansvarade för den latinska översättningen.
År 2003 utsågs Ingegerd Fries till filosofie hedersdoktor vid humanistiska fakulteten vid Umeå universitet