Arkiv Handskrift 7A - Gustaf Hallströms arkiv

Resedagbok 16 juni - 24 september 1907 (Handskrift) Resedagbok 16 juni - 24 september 1907 (renskrift) Ritningar Resan 1907 Arkeologiska och etnologiska anteckningar under resan 1907 Dagbok 25 maj - 26 juni 1908 (handskrift) Dagbok 25 maj - 26 juni 1908 (renskrift) Dagboksnoteringar 9 - 15 juli 1908 (handskrift) Dagbok 24 juli - 1 september 1908 (handskrift) Dagbok 9 -15 juli & 24 juli - 1 september 1908 (renskrift) Dagbok 25 oktober - 15 december 1908 (handskrift) Dagbok 25 oktober - 15 december 1908 (renskrift) Dagbok 3 augusti - 6 augusti 1909 (handskrift) Dagbok 3 augusti - 6 augusti 1909 (renskrift) Resan 1910 Korrespondens Protokoll vid landskap i Runö församling 1910. Brev 1910. Koncept till artikel om Runö kyrka u å.... Dagbok 12 juli - 15 juli 1915 (handskrift) Dagbok 12 juli - 15 juli 1915 (renskrift) Dagbok 21 mars - 1 maj 1925 (handskrift) Dagbok 21 mars - 1 maj 1925 (renskrift) Dagbokstillägg 25 mars - 4 april 1925 (handskrift) Dagbokstillägg 6 april - 29 april 1925 (handskrift) Dagbok 22 mars - 25 april 1926 (handskrift) (Vårresan) Dagbok 22 mars - 25 april 1926 (renskrift) (Vårresan) Dagbok 27 mars - 25 april 1941 (handskrift) Dagbok 27 mars - 20 april 1941 (renskrift) Dagbok 26 mars - 5 april 1942 (handskrift) Dagbok 26 mars - 5 april 1942 (renskrift) PM och preliminär rapport över undersökning av Bredarör vid Kivik 1931 Rapport med bilagor angående utredning om Bredarör 1932 ”Grindbygubbens minnen” Avskrift. Gunnar Hallström Digitiserade fotografier
Open original Digitalt objekt

Identitet

Referenskod

SE Q Handskrift 7A

Titel

Gustaf Hallströms arkiv

Datum

Beskrivningsnivå

Arkiv

Omfång och medium

220 volymer

Sammanhang

Arkivbildare

(1880-1962)

Biografiska anmärkningar

Arkeolog, antikvarie vid Riksantikvarieämbetet 1938-1945

Arkivinstitution

Arkivhistorik

Gustaf Hallströms arkiv som förvärvats av Vetenskapliga biblioteket i Umeå 1964 överläts som gåva 1969 till universitetsbibliotekets handskriftssamling. Arkivet har under senare år utökats med material från släktingar och olika institutioner; Riksarkivet, Nordiska museet och Antikvarisk-Topografiska arkivet. Bland de nyförvärv som kommit från barnbarnen finns en hel del material med proveniens från hustrun Astrid och hennes familj samt Gustaf Hallströms föräldrar. Dessa handlingar har ordnats i separata arkiv (Handskrift 7B Astrid Hallströms arkiv och Handskrift 7C August Reinhold Hallströms arkiv).

Förvärvsinformation

Gåva Acc 1969/1 (från Vetenskapliga biblioteket)
Gåva Acc 1975/1 (överfört från ATA)
Gåva Acc 1984/2 (överfört från RAÄ)
Gåva Acc 1992/1 (en del handlingar överförda från Nordiska museet)
Gåva Acc 1994/1 (överfört från RA)
Gåva Acc 1994/4 (överfört från ATA)
Gåva Acc 1996/3 (översänt från ATA)
Köp Acc 1997/9
Deponerat Acc 2001/5
Gåva Acc 2005/12
Gåva Acc 2009/5
Gåva Acc 2011/20
Gåva Acc 2014/7 (via Evert Baudou)
Gåva Acc 2016/2

Innehåll och struktur

Omfattning och innehåll

Huvudparten av handlingarna rör Hallströms arkeologiska och etnologiska forskning, ibland inom ämnesområdet historia. Den etnologiska delen faller huvudsakligen inom samisk kultur. Bland innehållet kan nämnas rapporter i original eller kopior från hans undersökningar och forskningsresor, anteckningar, ritningar och kartor, avskrifter från äldre litteratur eller arkiv, manuskript till publicerade verk, föredrag, uppsatser och tidningsartiklar och korrespondens med andra forskare. Därtill kommer ca 10 000 fotografier (negativ och kopior) som han tagit på sina vetenskapliga expeditioner, främst i Norrland, Nordnorge och Nordfinland samt på Kolahalvön. Bland fotografierna finns också dokumentation av den äldre bebyggelsen på Söder i Stockholm och privata bilder, ofta från Furusund. Till allt detta kommer en stor samling tryckta kartor ( ca 650 st), en samling avklappningar och planscher samt en samling tidningsurklipp.

Förutom de handlingar som rör Hallströms verksamhet som antikvarie och forskare finns också material kring hans verksamhet i Röda Korsets tjänst i Sibirien under första världskriget och inom frivilligrörelsen under första och andra världskriget samt handlingar som avspeglar hans insatser inom ett stort antal föreningar och samfund. Personliga handlingar i form av bl a anteckningar, dagböcker och räkenskaper samt familjebrev ingår även
Digitiserat material

Bevarande- och gallringsvärdering och schemaläggning

Periodiseringar

Uppordningssystem

Villkor för tillgång och användning

Villkor för åtkomst

Arkivet är fritt tillgängligt för forskning.

Villkor för reproduktion

Delar av materialet kan omfattas av lagen om upphovsrätt

Materialspråk

Materialskript

Språk och skriptananmärkningar

Fysiska egenskaper och tekniska krav

Sökhjälpsmedel

Brevskrivarregister
Digital samling se: https://digital.ub.umu.se/node/24665?language=sv&fulltext-query=

Uppladdat sökhjälpmedel

Besläktat material

Existens och placering av original

Existensen och placering av kopior

Relaterade beskrivningsenheter

Material finns också hos KB samt hos Krigsarkivet i Stockholm som har material från Gustaf Hallströms arbete med Svenska brigaden i Finland 1918 och från frihetskriget i Baltikum 1919, Acc. 12/1964.

Hos Umeå Universitetsbibliotek finns arkiv efter hustrun Astrid Hallström Handskrift 7B och fadern August Reinhold Hallström Handskrift 7C

Anmärkningar

Anmärkning

ARKIVBESKRIVNING
Gustaf Hallström föddes i Stockholm där han växte upp i en folkskollärarfamilj tillsammans med två bröder. År 1900 började han sina studier i Uppsala. I fil.kand. examen 1904 ingick jämförande fornkunskap, dvs. arkeologi, som huvudämne, vidare geografi med etnografi och antropogeografi som specialitet, nordiska språk, statskunskap och filosofi. Han blev fil.lic. 1913 och hedersdoktor i Uppsala 1944. Åren 1905-1908 var han periodvis anställd som amanuens vid Livrustkammaren och vid Riksmuseets etnografiska avdelning. Han tjänstgjorde som amanuens vid Statens historiska museum 1909-1925, som extra antikvarie vid Riksantikvarieämbetet 1925- 1938 och därefter som 2:e antikvarie fram till
pensioneringen 1945. Statens historiska museum och Riksantikvarieämbetet var vid denna tid ett verk under Vitterhetsakademien.

Redan i hemmet hade Hallström från sin far fått de intressen som återspeglas i fil.kand.examen och som präglar hans kommande forskningsinriktning. Mer än någon annan arkeolog vid den tiden smälte han samman fornforskning, etnologi och ett ekologiskt synsätt. I centrum för hans forskning stod den forntida och medeltida bosättningen i Nordskandinavien och den samiska kulturen. I sina "expeditioner" till avlägsna områden i Nordskandinavien och Kola från 1907 fram till första världskriget gjorde han insatser som fortfarande är av största betydelse. Det gäller främst registreringen och dateringen av en mängd hällristningar och hällmålningar i norr som tidigare varit praktiskt taget okända, utgrävningarna av en rad samiska offerplatsfynd, tidigare helt okända, och studierna av den sentida samiska kulturen på Kola och i delar av Nordskandinavien. Bland hans tidiga verk finns också den första publiceringen av en del av det stora fyndmaterialet från Birka på Björkö i Mälaren.

Världskriget och följdkrigen i Finland och Baltikum avbröt hans vetenskapliga verksamhet. Han deltog i Röda korsets verksamhet hos krigsfångarna i östra Sibirien nästan ett år. Han blev en av organisatörerna av Svenska brigadens i Finland frihetskrig 1918 och fortsatte sedan i frihetsrörelserna i Baltikum 1919. Efter krigen utvecklade han sin forskning i norr alltmer mot en helhetsbild av den forntida utvecklingen i Norrland. Han publicerade en rad omfattande studier av de arkeologiska fynden i flera norrländska socknar, ett slags förarbeten till den stora syntesen. Samtidigt arbetade han vidare med det stora materialet av hällristningar och hällmålningar i Nordskandinavien och den första delen kom ut 1938,
Monumental Art of Northern Europe from the Stone Age. l. The Norwegian Localities. Det stora verket om Norrlands forntid blev aldrig färdigt. En sammanfattning från 1942 är uppsatsen Norrlands bebyggelsehistoriska utveckling ingående i verket Norrland. Natur, befolkning och näringar.

Andra världskrigets utbrott 1939 ledde till ett nytt avbrott i Gustaf Hallströms forskning. Hans politiska intresse och idén om frihet som alltid vägledde honom drev honom till att verka i Finlandskommittén redan från vinterkrigets utbrott. Efter Tysklands överfall på Norge den 9 april 1940 arbetade han aktivt mot ockupationsmakten. Under den fältforskande arkeologens täckmantel utförde Hallström expeditioner i Nordfinland och Nordnorge för den svenska militära underrättelsetjänstens räkning.

Efter pensioneringen arbetade Hallström vidare i fält och med sina manuskript. En väsentlig uppsats som hör samman med den ofullbordade syntesen är Lövångers sockens forntid ur Lövånger 1(1945) och ll (1949). Till sist utkom Hallströms internationellt mest kända arbete Monumental Art of Northern Sweden from the Stone Age. Nämforsen and other Localities (1960). Sammantaget omfattar hans vetenskapliga publikationer volymen om Birka, de två hällristningsvolymerna och ett 60-tal uppsatser. Därtill kommer minst ett hundratal ännu ej katalogiserade oftast populärare artiklar i tidningar och tidskrifter om arkeologiska, etnologiska och historiska problem och i politiska och dagsaktuella ämnen. De av Hallström utgrävda samiska offerplatsfynden bearbetades och publicerades av Inga Serning i Lapska offerplatsfynd från järnålder och medeltid i de svenska lappmarkerna (Acta Lapponica M, 1956), som är grundläggande för forskningen om den tidiga samiska kulturen.

När Gustaf Hallström började sina studier i Uppsala var Norrlands förhistoria okänd, både den nordiska och den samiska. Inom båda forskningsfälten lade Hallström grunden. Det utmärkande för hans forskning är fältarbetet och det geografisk-ekologiska synsättet. Hans slutsatser blev ledande för forskningen i norr ända in på 1960-talet. Numera har hans helhetssyn på Norrlands bebyggelsehistoria ersatts av ny forskning, men hans idéer diskuteras och det enorma material som han samlat in har bara delvis bearbetats. Det väldiga fotoarkivet har bara börjat att utnyttjas. Fortfarande kan arkeologi och etnologi och inte minst idéhistoria dra nytta av hans verk.

Presentationen av Gustaf Hallström är sammanställd av professor emeritus Evert Baudou.

Anmärkning

Fotot ovan: Gustaf Hallström, Norska Finnmarken, 25 april 1926

Alternativt/alternativa signum

Sökingångar

Förteckningskontroll

Beskrivningssignum

Institutionssignum

Regler och/eller standarder som används

Status

Detaljnivå för beskrivning

Datum för tillkomst revision borttagande

IS 2001-09
Uppdaterad 2016-02-09

Språk

Skript

Källor

Digitalt objekt (Master) rättigheter

Digitalt objekt (Hänvisning) rättigheter

Digitalt objekt (Tumnagel) rättigheter

Accession


Kungliga biblioteket
Kontakta oss
Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR.