Arkivet omfattade vid arkivläggningens inledande cirka 80 hyllmeter. Gallrat, sorterat och förtecknat är resultatet 20 hyllmeter. Arkivet saknade till stora delar en inre ordning. Mycket stora mängder kopior av arkivmaterial, företrädesvis ur kyrkoarkivalier, har gallrats ut. Stora partier av dokumenten har varit odaterade och har även gallrats, i möjligaste mån har dock försök gjorts till datering. Mycket stora mängder av kopior ur böcker och av vetenskapliga artiklar har gallrats ut. Arkivbärare på dålig papperskvalitet, plastmaterial (overhead, film ), datalistor (utom ”typarkiv”, se nedan) har gallrats. Arkivet är rakt igenom plockgallrat. Arkivet är således ett försök till en rekonstruktion av ett arkiv över Egil Johansson. Serierna; 4. Korrespondens och 6 Projekt, åtkomsthandlingar, speglar på ett utmärkt sätt Egil Johansson gärning och bör studeras parallellt.

I arkivbildningen finns omfattande serier audiovisuellt material m.m. Till dessa samlingar har gjorts underserier där volymens innehåll har beskrivits innehållsligt och tekniskt. (Se exempel volymen 165: 221). Ett försök har gjorts att beskriva och registrera de stora volymantalet (ca.1000) under arkivbenämningen ” 24. Elektroniska media”. Disketter av olika format, kassettband, CD/DVD skivor och hårddiskar har gåtts igenom och gallrats i viss mån. På grund av att datorer och mjukvara ej har sparats, är tillgängligheten ej möjlig med de tekniska resurser som finns i dagens läge. Ett försök har dock gjorts se exempelvis; 165:228 – 245 samt 165:247 – 249 där försök till tekniskbeskrivning och ämnes- och ortsinnehåll gjorts.

I arkivet har sparats arkivmaterial som benämnts ”Typarkiv”, det är exempelvis listor från datakörningar samt någon pärm med dokument som skapats av arkivbildaren. I arkivbilningen har sparats i sin helhet, två stora serier dels ” 2. Avhandlingsarbetet om Bygdeå”. samt ”5:5 Lästradition i Tuna och Medelpad”. Detta för att visa på metoder i forskningen.

Handlingarna har strukturerats i de avdelningar som normalt förekommer i personarkiv.

De Personliga handlingarna omfattar framförallt betyg över utbildning och yrkesverksamhet och information om medlemskap i föreningar och sällskap samt hedersbetygelser och utmärkelser.

Serien Manuskript till romaner, noveller och dikter är den till omfånget största (24 volymer), trots att inte alla hans verk finns med . Manuskripten är maskinskrivna med en del handkorrektur. Kritikernas mottagande av hans verk är väldokumenterat i den omfattande
Pressklippsamlingen, där recensionerna av prosaverk och dramatik dominerar. De artiklar och prosatexter Höijer själv publicerade i dagspress och tidskrifter förekommer delvis i manuskriptform, men även bland pressklippen och i Samlingen av särtryck, småskrifter,
tidningar och tidskrifter. En förteckning över denna samling ingår som bilaga till arkivförteckningen. Ett stort antal manuskript till såväl scendramatik som radiopjäser kompletteras med rollhäften och teaterprogram till många uppsättningar.

Handlingar rörande arkivbildarens verksamhet utgör en samling av de kontrakt och avtal Höijer haft med olika förlag och teatrar.
I serien Korrespondens, där man får följa Höijers brevkontakter från mitten av 40-talet till hans död omfattar volymen affärskorrespondens de kontakter han under åren haft med teatrar, Radiotjänst och olika förlag. Brev från barn, barnbarn och syskon omfattar en volym. Den övriga privatkorrespondensen (4 volymer) har ordnats alfabetiskt efter brevskrivare. Där återfinns många författarkollegor som t ex Eyvind Johnson, Sivar Arnér och Sten Hagliden och bland vännerna även konstnärer som Ragnar Johansson och Berta Hansson.

I Fotografisamlingen som omfattar närmare 600 pappersbilder, diabilder och negativ finns
framförallt pressfoton och naturfotografier tagna av Björn-Erik Höijer.

Intervjuade personer är 29 män och 15 kvinnor i åldern 70-95 år. Deras minnen går tillbaka till sekelskiftet med tyngdpunkten på 30- 40- och 50- talen. Filmerna speglar socknens och dess invånares liv och förhållanden ur ett otal aspekter. För forskare och studenter inom ett flertal discipliner, ffa inom humanistisk och samhällsvetenskaplig fakultet, är materialet en rik källa att ösa ur. I berättelsens form kan man följa omvandlingen av ett mellannorrländskt kustsamhälle under 1900-talet. Film nr 18 ger dessutom en allmän introduktion till områdets historia och geologiska utveckling.

Inspelningarna av filmerna har gjorts på professionell kamera, Super VHS stereo. Den totala speltiden uppgår till cirka 40 timmar.

Förteckningen över materialet är upprättad av Bertil Järneström (återfinns under sökhjälpmedel). Den omfattar en kort presentation av de intervjuade personerna i inspelningsordning och vad de berättar samt uppgift om filmens speltid, ett yrkes- och sysselsättningsregister, som visar i vilken film man finner uppgifter inom olika ämnesområden samt ett register över de intervjuade personerna i alfabetisk ordning med uppgifter om kassett- och filmnummer. Här presenteras enbart yrkes- och sysselsättningsregistret.

Yrkes- och sysselsättningsregister:

Bagerska: Film nr 34, 42, 44

Bogserbåt: matros, eldare, kocka: Film nr 3, 8, 20, 21, 3, 43

Bonde: Film nr 4, 7, 9, 10, 13, 16, 24, 27, 31, 41, 43, 45

Bondmora: Film nr 3, 14, 15, 27, 44, 47

Båtbyggare: Film nr 16

Diversearbetare: Film nr 12, 20

Dräng: Film nr 4

Fabriksarbetare (skor): Film nr 1, 6, 12, 27, 28, 30, 36, 42

Fartyg, utgående: Film nr 17, 38

Fiskare: Film nr 4, 5, 7, 11, 16, 18, 24, 33, 35, 37

Handlare: Film nr 23, 35, 40

Idrott: Film nr 12, 30, 40

Lärarinna: Film nr 29

Läskedryckstillverkare & försäljare: Film nr 10

Mekaniker: Film nr 7, 46

Minkfarmare: Film nr 7, 35

Piga: Film nr 1, 2, 6, 14, 15, 32, 42, 44

Religiöst engagerade: Film nr 8, 13, 15, 24, 27, 28, 29, 30, 32, 35, 37, 41

Servitris: Film nr 42

Sjuksköterska: Film nr 32

Skofabrikör: Film nr 25

Skutskeppare: Film nr 17, 18, 19, 20, 36, 38, 39

Sågverksarbetare: Film nr 8, 13, 16, 26, 36

Timmerhuggare: Film nr 8, 16, 31, 36

Torpare: Film nr 8, 11, 26

Torparfru: Film nr 1, 2, 6, 34