Arkiv L230 - Astrid Lindgrens arkiv

Identitet

Referenskod

SE S-HS L230

Titel

Astrid Lindgrens arkiv

Datum

  • 1933--2007 (Skapelse)

Beskrivningsnivå

Arkiv

Omfång och medium

137 hyllmeter
x vol.

Sammanhang

Arkivbildare

(1907-2002)

Biografiska anmärkningar

Skönlitterär författare av barn- och ungdomsböcker. Född Ericsson. Översatte några Nicke Nyfikenböcker under den med Marianne Eriksson gemensamma pseudonymen Marianne Lindgren.

Arkivhistorik

Initiativtagare till att Astrid Lindgrens arkiv 1980 började överföras till Kungliga Bibliotekets (KB) handskriftsavdelning var Vivi Edström, professor i barnlitteratur vid Stockholms universitet. I samband med att de första kartongerna fördes över till biblioteket fick Lindgren rådet av avdelningens chef Harry Järv att "inte kasta något", ett råd som hon sorgfälligt följde. Det rådet - tillsammans med den gallring av material förvarat på förlaget, som förmodligen skedde då hon gick i pension 1970 - är sannolikt förklaringen till den tyngdpunkt som arkivet har på material från 1970-talet och framåt.

Innan arkivet samlades på KB hade en mindre del uppordnats vid Riksarkivet (RA) av FK Brittmarie Lundh (se vidare Förteckning över Astrid Lindgrens arkiv. Upprättad 1974). För att integrera det i RA uppordnade materialet med resten av arkivet har materialet från RA sorterats om och ordnats in i nya löpande sviter. Spår av den tidigare uppordningen märks i pressklipp-materialet (L230:17). Efter 1980 har material löpande förts över till KB, först av arkivbildaren själv och efter hennes död av arvingarna genom bolaget Saltkråkan AB. Även material från andra donatorer har tillförts arkivet. Sammanlagt omfattar arkivet 71 accessioner från 1980 till 2010.

Astrid Lindgrens arkiv upptogs 2005, som det första svenska arkivet, på Unescos lista över Världsminnen (Unesco Memory of the World Register). Arbetet med att ordna och katalogisera arkivet har i olika omfattning bedrivits under åren 1999-2010 och till största delen bekostats av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse samt Astrid Lindgren AB.

Förvärvsinformation

Gåva Astrid Lindgren och Astrid Lindgren AB

Innehåll och struktur

Omfattning och innehåll

TID
Arkivet omfattar i huvudsak perioden 1933-2007. Tyngdpunkten ligger på perioden efter 1970, då anställningen på Rabén & Sjögrens förlag upphörde. I samband därmed verkar viss gallring ha skett. De delar av arkivet som förvarades i hemmet, främst manuskript, stenogram och pressklipp, tycks relativt kompletta. Framför allt manuskriptsamlingen (L 230:4) innehåller verk också från 1930-talet, d.v.s. före Lindgrens egentliga debut 1944. Genom Saltkråkan AB har även material daterat efter hennes bortgång i januari 2002 tillförts arkivet. Framför allt gäller det korrespondens i samband med dödsfallet samt pressklipp. De senare täcker perioden 1944-2007.
OMFÅNG
Astrid Lindgrens arkiv är troligen ett av de mest omfattande som en enskild svensk lämnat efter sig. Arkivet fyller drygt 140 hyllmeter, och omfattar uppemot tusen arkivkapslar och -kartonger. Den totala samlingen brev till Astrid Lindgren, inberäknat brev från vuxna och barn, privatkorrespondens såväl som affärsdito, jul- och födelsedagshälsningar mm, omfattar närmare 75 000 brev. Ca 27 000 brev från 11 800 brevskrivare till Astrid Lindgren har katalogiserats i ett brevskrivarregister. Därtill kommer okatalogiserade samlingar med jul- och födelsedagshälsningar, vissa beundrarbrev, barnbrev mm. (Se vidare L 230: 1: Brev till Astrid Lindgren). Breven från Astrid Lindgren är jämförelsevis få och utgörs främst av kopior. Endast i undantagsfall kopierade Lindgren sina utgående brev. Ett fåtal originalbrev ingår bland breven från Astrid Lindgren, samtliga skänkta till biblioteket efter hennes död. Registret över brev från Astrid Lindgren omfattar ca 900 brevkopior till ca 530 mottagare. Därtill kommer ca 2 600 brev skrivna av hennes sekreterare under åren 1994-2002 (se vidare L 230:2: Brev från Astrid Lindgren).

Vidare innehåller arkivet ca 600 manuskript, 660 stenogramblock och drygt 850 foton. Separata förteckningar finns över detta. Biographica, pressklipp (uppskattningsvis ca 100 000), affischer, teaterprogram, dedikationsexemplar och annat tryck liksom övrigt material är mer översiktligt redovisat. Till arkivet hör även 23 ämnesordnade dossiéer, som redovisas separat - de flesta med egna förteckningar.

Slutligen omfattar arkivet i KB även den del av Astrid Lindgrens bibliotek som tidigare förvarats i hennes sommarhus på Furusund. Furusundsbiblioteket är, liksom biblioteket i stockholmsbostaden, katalogiserat i Regina och i LIBRIS (KB:s bestånd, signum Lindgrensamlingen respektive Lindgrensamlingen Furusund).

Bevarande- och gallringsvärdering och schemaläggning

Periodiseringar

Uppordningssystem

Villkor för tillgång och användning

Villkor för åtkomst

Stora delar av arkivet är fritt tillgängliga. Tillstånd från donator krävs dock för att få tillgång till korrespondens och stenogram. Kontakta Astrid Lindgren AB (www.astridlindgren.se; info@astridlindgren.se).

För brev från barn krävs inget tillstånd. Allt material i Astrid Lindgrens arkiv (med undantag av Samfundet De nios dossié) blir enligt donationsvillkoren tillgängligt den 10 oktober 2032. För Dossién Handlingar rörande Samfundet De nio gäller att materialet är helt spärrat till den 10 oktober 2057.

Villkor för reproduktion

Hela arkivet omfattas av lagen om upphovsrätt

Materialspråk

  • engelska
  • svenska
  • tyska

Materialskript

Språk och skriptananmärkningar

Fysiska egenskaper och tekniska krav

Sökhjälpsmedel

En del av innehållet redovisas i det uppladdade sökhjälpmedlet

Uppladdat sökhjälpmedel

Besläktat material

Existens och placering av original

Existensen och placering av kopior

Relaterade beskrivningsenheter

Anmärkningar

Anmärkning

Astrid Lindgren föddes i Vimmerby landsförsamling den 14 nov. 1907 och avled i Stockholm den 28 januari 2002. Begravd i Vimmerby.
Utöver författarskapet yrkesarbetade hon som förlagsredaktör under tiden 1946-1970 på Rabén & Sjögrens förlag.
Redan från inledningen av sin författarbana - hon fick sina första sagor publicerade 1933 - sparade Astrid Lindgren manuskript och annat material för framtiden. Från år 1945 prenumererade hon på pressklippsservice från svenska tidningar och tidskrifter och sparade klippen. Hon bodde i samma lägenhet i mer än 60 år, från oktober 1941 till sin död, något som måste ses som en förutsättning för arkivets omfång, både tidsmässigt och kvantitativt. Den del av arkivet som förvarades i hemmet gallrades troligen aldrig.
1946, samma år som de första översättningarna av hennes verk publicerades, anställdes Astrid Lindgren på Rabén & Sjögrens bokförlag, där hon snart blev ansvarig för barnboksutgivningen. Halvtidsarbetet som förlagsredaktör innebar att hon skaffade sig kunskaper för att själv kunna sköta översättningsrättigheterna till sina egna verk (med tiden skulle antalet översättningsspråk växa till över nittio). Det är skälet till att även en stor samling royaltyredovisningar ingår i arkivet (L230:8:6:1).
Gränsdragningen mellan förlagets korrespondens och författarens egna affärskontakter var flytande och både affärsbrev och brev av mer privat karaktär ingår i arkivet vid sidan av övrigt material.

Anmärkning

På KB:s webbplats finns en digital kollektion med Ingrid Vang-Nymans skisser till Pippi Långstrump- och Bullreby-böckerna:
https://www.kb.se/hitta-och-bestall/digitala-kollektioner/ingrid-vang-nymans-skisser.html

Alternativt/alternativa signum

Sökingångar

Sökingångar på plats

Sökingångar på namn

Förteckningskontroll

Beskrivningssignum

Institutionssignum

Regler och/eller standarder som används

Status

Detaljnivå för beskrivning

Datum för tillkomst revision borttagande

JEE 2014-11-17
Reviderad av AH 2018-02-15
Reviderat och översatt av RL 2019-11-08

Språk

Skript

Källor

Accession


Kungliga biblioteket
Kontakta oss
Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR.