ARKIVBESKRIVNING
Arkivet är en hängiven forskares livsverk. Erik Nordberg var genuin norrlänning. Han var prästson och född i Bjärtrå, Ångermanland, den 1 december 1896. Han studerade i Härnösand, blev student i Uppsala 1914 och fil kand där 1919. Därefter valde även han prästbanan och avlade teol kand - examen 1923 samt prästvigdes samma år för Luleå stift. Att det blev Luleå berodde på, att han under studieåren fått ett stipendium för att lära sig finska. I detta stipulerades, att innehavaren efter examen först måste tjänstgöra några år i lappmarken eller finnbygderna. För Erik Nordbergs del kom det att bli nära trettio år i lappmarken. Efter ett par års tjänstgöring i Jukkasjärvi och Vittangi verkade han hela tiden som komminister i Arjeplog.

Först 1953 bröt han upp för att tillträda kyrkoherdetjänsten i Sollefteå. Efter sin pensionering 1961 flyttade han till Uppsala och kom då närmare de stora arkiven. Erik Nordberg avled den 18 februari 1971 . Han fick således i Uppsala ytterligare tio år för sitt energiska forskningsarbete.)*) Tyngdpunkten i Erik Nordbergs arkiv utgörs av den kronologiskt upplagda sviten av kommenterade excerpter, som belyser kristendomens framträngande i Norrland, den svenska kyrkans relationer till samerna, byggandet av och verksamheten i kyrkor och skolor samt de olika myndigheternas hantering av dessa frågor. Ovan har nämnts, att handlingarna från äldsta tid till 1650 är tryckta. Nordbergs avsikt var att föra denna svit fram till ca 1750. I samlingen finns hans manuskript för detta i någorlunda färdigt skick. Arkivförteckningen börjar med denna
kronologiska huvudserie. De flesta av dokumenten finns maskinskrivna och är således lätta att ta del av. Tämligen genomgående har Nordberg renskrivit sina excerpter i åtminstone tre exemplar. Förutom i den kronologiska sviten sorterade han in exemplaren i olika centrala ämnesgrupper, som kompletterar huvudserien. Några exempel på sådana är "Missionärer", "Skjutsväsen", "Trolldom" och "Visitationer och berättelser."

Även inom ämnesgrupperna synes han ha strävat efter att få en så komplett dokumentsvit som möjligt. I dessa finns därför betydligt senare handlingar än 1750. Så är t ex fallet med de till omfånget mycket stora grupperna "Lappskolor" och "Arjeplog." Där går dokumenten ända in på 1900-talet. 0m Arjeplogs historia synes Nordberg också ha haft ambitionen att få ett större arbete tryckt. Förekomsten av ett långt gånget manuskript om denna socken tyder på detta. Erik Nordbergs tryckta skrifter omfattar två monografier och tio uppsatser. Förutom av den ovan nämnda urkundssamlingen består monografierna av det mycket förtjänstfulla arbetet om Arjeplogs lappskola (tr 1955). Av uppsatserna är sju tryckta i Forum Theologicum, som är Härnösands stifts teologiska sällskaps årsbok. Uppsatserna behandlar såväl samiska som kyrkohistoriska ämnen. Nordbergs bibliografi bifogas denna förteckning. För att lättare kunna nyttja arkivförteckningen har ett ortregister och ett personregister upprättats. Registren omfattar dock endast de namn, som nämns i själva förteckningstexten.

*) Biografica om Erik Nordberg finns i: Handlingar rörande Prästmötet i Luleå 1971.
Minnesanteckningar, s 329 f (Sandberg),Härnösands stifts prästmöteshandlingar 1976, s 202 f
(Ericsson och Luleå stifts herdaminne, Umeå 1982, s 411.