Arkiv Handskrift 113 - Erik Bylunds arkiv

Open original Digitalt objekt

Identitet

Referenskod

SE Q Handskrift 113

Titel

Erik Bylunds arkiv

Datum

  • 1946-1987 (Skapelse)

Beskrivningsnivå

Arkiv

Omfång och medium

41 volymer, drygt 3 hm (varav 7 volymer/omslag i kartskåpet)

Sammanhang

Arkivbildare

(1922-2005)

Biografiska anmärkningar

Kulturgeograf

Arkivinstitution

Arkivhistorik

Förvärvsinformation

Gåva Acc 2006/2 (från Inst för Kulturgeografi)

Innehåll och struktur

Omfattning och innehåll

Det samlade arkivmaterialet efter Erik Bylund sträcker sig över tre hyllmeter och består av egenproducerade verk, handlingar rörande den egna verksamheten vid de båda universiteten, korrespondens samt en mindre del originalarkivalier vilka utgjort underlag till den egna forskningen.

Bevarande- och gallringsvärdering och schemaläggning

Periodiseringar

Uppordningssystem

Villkor för tillgång och användning

Villkor för åtkomst

Arkivet är fritt tillgängligt för forskning.

Villkor för reproduktion

Delar av materialet kan omfattas av lagen om upphovsrätt

Materialspråk

  • engelska
  • svenska

Materialskript

Språk och skriptanmärkningar

Fysiska egenskaper och tekniska krav

Sökhjälpsmedel

Uppladdat sökhjälpmedel

Besläktat material

Existens och placering av original

Existens och placering av kopior

Relaterade beskrivningsenheter

Relaterade arkivbeskrivningar

Anmärkningar

Anmärkning

ARKIVBESKRIVNING
Erik Bylund var född i Luleå 1922 och avled i Sävar 2005. Efter studentexamen i Luleå gick flyttlasset söderut till universitetsstaden Uppsala där Bylund via studier inom området humaniora slutligen hamnade på universitetets geografiska institution. Det var där han 1956 lade fram sin numera klassiska avhandling ”Koloniseringen av Pite Lappmark t.o.m. år 1867”. Som sin handledare hade han Gerd Enequist, kulturgeograf och därtill Uppsala universitets första kvinnliga professor. Liksom Enequist, vilken även hon härstammade från Luleå, bedrev Bylund sin forskning till stor del med fokus på Norra Norrland. Avhandlingen om Piteå lappmark föregicks av den drygt tio år äldre studien ”Glommersträsk by” med vilken Erik Bylunds forskning om lappmarken tog sin början. Piteå lappmark, och då särskilt Arvidsjaur socken, är ett område Bylund vid ett flertal tillfällen återkommit till i sin forskning. Det är även från dessa trakter som merparten av forskningsunderlaget i Bylunds arkiv härstammar.

När Norrland slutligen fick sitt eget universitet, genom etableringen i Umeå 1965, kom Bylund att bli en av de första professorerna och han blev också den som byggde upp den geografiska institutionen vid universitetet. Han var en av initiativtagarna till Centrum för regionalvetenskap i Umeå (CERUM) och kom att inneha tjänsten som professor i kulturgeografi fram till sin pensionering 1988.

Bylund har ända sedan tiden som docent vid Uppsala universitet på 1940‐talet varit Norrlandsregionen trogen. Han var en av regionens starkaste förkämpar och med sin forskning om glesbygden och problematiken kring avfolkningen av inlandet blev han känd som ”Norrlandsprofessorn”.

Vid sidan av sin roll som professor tog sig vurmen för rikets norra del även uttryck genom andra uppdrag. I nära 20 år innehade Bylund positionen som Preses för Kungl. Skytteanska Samfundet, där han bland annat drev igenom det s.k. Luleälvsprojektet under 1990‐talet, och i nästan lika många år satt han på ordförandeposten i Norrlandsförbundet. Även inom föreningslivet var Bylund aktiv, bland annat som ordförande för Umeå musiksällskap och aktiv medlem i Sävars Musik‐ och teaterförening. Bylund var under en tid även prorektor vid Umeå universitet.

Alternativt/alternativa signum

Sökingångar

Sökingångar på namn

Förteckningskontroll

Beskrivningssignum

Institutionssignum

Regler och/eller standarder som används

Status

Detaljnivå för beskrivning

Datum för tillkomst revision borttagande

KH 2008-06-05

Språk

Skript

Källor

Digitalt objekt (Master) rättigheter

Digitalt objekt (Hänvisning) rättigheter

Digitalt objekt (Tumnagel) rättigheter

Accession


Kungliga biblioteket
Kontakta oss
Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR.