Arkiv L305 - Valfrid Palmgren Munch-Petersens samling

Identitet

Referenskod

SE S-HS L305

Titel

Valfrid Palmgren Munch-Petersens samling

Datum

Beskrivningsnivå

Arkiv

Omfång och medium

Ca 5 hyllmeter
80 kapslar

Sammanhang

Arkivhistorik

Källa för förvärv eller överlämnande

Gåvor av Munch-Petersen, Valfrid Palmgren
Munch-Petersen, Finn (son)
Munch-Petersen, Sten (sonson)

Innehåll och struktur

Innehåll

Arkivet innehåller brev till (och några få från) Valfrid Palmgren Munch-Petersen, manuskript, biographica, pressklipp, fotografier samt tryck.

Bevarande- och gallringsvärdering och schemaläggning

Periodiseringar

Uppordningssystem

Villkor för tillgång och användning

Villkor för åtkomst

OBS! Presskliippen i sviterna L305:5 (Pressklipp), samt i L305:8 (Suecana) är INTE i utlämningsbart skick!
Materialet är därför spärrat tills vidare.
För mer information, kontakta handskriftspersonalen via hkb[at]kb.se

Villkor för reproduktion

Delar av materialet kan omfattas av upphovsrätt

Materialspråk

  • danska
  • engelska
  • finska
  • svenska
  • tyska

Materialskript

Språk och skriptananmärkningar

Fysiska egenskaper och tekniska krav

Sökhjälpsmedel

Besläktat material

Existens och placering av original

Existensen och placering av kopior

Relaterade beskrivningsenheter

Publikationsanteckning

Se:
Lundgren, Lena, Myrstener, Mats & Wallin, Kerstin E. (2015).
Böcker, bibliotek, bildning: Valfrid Palmgren Munch-Petersens liv och verk.
Stockholm: Stockholmia
http://libris.kb.se/bib/17762890

Anmärkningar

Anmärkning

Valfrid Palmgren Munch-Petersen var dotter till grundaren av Palmgrenska samskolan i Stockholm Karl Edvard Palmgren och Ida Pohl. Hon disputerade i romanska språk i Uppsala 1905 och anställdes samma år som den första kvinnan på Kungliga Biblioteket. Hon var aktiv i den kvinnliga rösträttsrörelsen och blev den första kvinnan i Stockholms stadsfullmäktige, för Allmänna valmansförbundet, tillsammans med socialdemokraten Gertrud Månsson. Hon engagerade sig i diskussionen om barns och ungdomars läsning, den så kallade Nick Carter-fejden, och startade den första svenska barnbiblioteket, Stockholms barn- och ungdomsbibliotek 1911.

1907 reste hon till USA för att studera folkbiblioteken. Efter hemkomsten arbetade hon för att reformera de svenska folkbiblioteken genom föredrag, artiklar och fortbildningskurser. Rapporten Bibliotek och folkuppfostran med populärversionen Biblioteket − en ljushärd fick stort genomslag. Hösten 1909 fick hon ecklesiastikministerns uppdrag att utreda statens stöd till folkbiblioteken, vilket resulterade i ett förslag 1911. Samma år gifte hon sig med den danske vatteningenjören, senare professorn Jon Munch-Petersen och flyttade till Köpenhamn. Där anställdes hon som den första kvinnliga lektorn vid Köpenhamns universitet. Hon undervisade i svenska på Statens Lærerhøjskole och verkade som föreläsare om svenska språket och kulturen, bland annat under många år i Danmarks Radio och i Svenska Gustafskyrkan. Tillsammans med Ellen Hartmann gav hon ut flera ordböcker och antologier och sammanställde den första stora svensk-danska ordboken, som gavs ut på Gyldendals förlag 1954. Hon var mycket intresserad av det nordiska samarbetet och från 1930-talet engagerade hon sig i fredsarbetet och i det kvinnliga studenthemmet Kvinderegensen.

Under den tyska ockupationen stödde hon motståndsrörelsen och blev hösten 1944 tvungen att gå under jorden. År 1950 utsågs hon till hedersmedlem i Sveriges Allmänna Biblioteksförening och 1955 promoverades hon till jubeldoktor i Uppsala. Hon belönades med Litteris et artibus 1924, Illis quorum 1932, Ingenio et arti 1941, Dannebrogen 1954 och Svenska akademiens pris för framstående förtjänster inom den svenska språkforskningen 1959.

Anmärkning

1905 anställdes Valfrid Palmgren Munch-Petersen som e.o. amanuens vid Kungliga biblioteket, där hon tjänstgjorde t.o.m. 1911. Hennes verksamhet därefter var främst inom folkbiblioteksområdet.

Med biblioteken i USA som förebilder kom hennes bok "Bibliotek och folkuppfostran" (1909) att bidra till en stark utveckling av de svenska folkbiblioteken.

I Stockholm inrättade hon 1911 Nordens första barn- och ungdomsbibliotek. Under åren 1916-1949 verkade hon som lektor i svenska vid Köpenhamns universitet.

Anmärkning

Lokal klassning: [L]

Alternativt/alternativa signum

Tidigare accession

Acc1958/43

Tidigare accession

Acc1959/36

Tidigare accession

Acc1960/34

Tidigare accession

Acc1960/71

Tidigare accession

Acc1961/16

Tidigare accession

Acc1961/46

Tidigare accession

Acc1962/31

Tidigare accession

Acc1963/4

Tidigare accession

Acc1971/43

Tidigare accession

Acc1972/120

Tidigare accession

Acc1978/73

Tidigare accession

Acc1999/64

Tidigare accession

Acc2005/148,

Tidigare accession

Acc2006/1

Tidigare accession

Acc2017/50

Sökingångar

Sökingångar på plats

Sökingångar för handlingstyp

Förteckningskontroll

Förteckningssignum

Institutionssignum

Regler och/eller standarder som används

Status

Detaljnivå för beskrivning

Datum för tillkomst revision borttagande

ACK 2019-06-02 (Grundpost)
ACK 2019-09-25 (Kompletterad)

Språk

Skript

Källor

Accession


Kungliga biblioteket
Kontakta oss