Arkiv Handskrift 184 - Bernhard Nordhs arkiv

Open original Digitalt objekt

Identitet

Referenskod

SE Q Handskrift 184

Titel

Bernhard Nordhs arkiv

Datum

  • 1915 - 2009 (Arkivbildning)

Beskrivningsnivå

Arkiv

Omfång och medium

31 volymer, ca 2,5 hm

Sammanhang

Arkivbildare

(1900-1972)

Biografiska anmärkningar

Skönlitterär författare

Arkivinstitution

Arkivhistorik

Förvärvsinformation

Gåva Acc 2015/18
Gåva Acc 2015/22

Innehåll och struktur

Omfattning och innehåll

Arkivet som är en gåva från Bernhard Nordhs barn, omfattar 31 volymer och innehåller till största delen manuskript, förlagskontrakt och tidningsurklipp, men även korrespondens, anteckningar, fotografier och personliga handlingar

Bevarande- och gallringsvärdering och schemaläggning

Periodiseringar

Uppordningssystem

Villkor för tillgång och användning

Villkor för åtkomst

Arkivet är fritt för forskning

Villkor för reproduktion

Delar av materialet kan omfattas av lagen om upphovsrätt

Materialspråk

Materialskript

Språk och skriptanmärkningar

Fysiska egenskaper och tekniska krav

Sökhjälpsmedel

Uppladdat sökhjälpmedel

Besläktat material

Existens och placering av original

Existens och placering av kopior

Relaterade beskrivningsenheter

Relaterade arkivbeskrivningar

Anmärkningar

Anmärkning

ARKIVBESKRIVNING:

Bernhard Nordh föddes den 19 april 1900 i Björklinge norr om Uppsala av den ogifta pigan Selma Bohlin. Hans far hette Johan Olsson och var son i huset där Selma arbetade. Bernhard växte de första åren upp med sin morföräldrar i Strömsberg. Han var väldigt fäst vid sina morföräldrar och det var hans mormor Johanna som fick honom att börja läsa. Bernhards läskunnighet gjorde också att han fick hoppa över en årskurs i skolan. När Bernhard Nordh var sju år gammal gifte hans mamma sig med stataren Johan Nordh, och Bernhard fick sin styvpappas efternamn. Vid 17 års ålder arbetade Nordh som rallare och rallarbas, och som 18-åring reste han första gången upp till Norrland och Häggenås kraftverksbygge. Där fick han arbeta som likbärare då spanska sjukan spred sig bland arbetarna. Efter att ha fullgjort
värnplikten och första världskriget tagit slut, beslöt sig Bernhard Nordh att dra sig tillbaka från krig och elände och inspirerad av litteraturen flyttade han ut i skogen för att leva som björnjägare. Verkligheten var dock inte som i de böcker han läst, och efter att nästan ha svultit ihjäl i skogen, så gav han upp efter tre månader och läste inte en bok på över två år.
Efter en rad yrken arbetade Bernhard på en torvmosse i Närke, då han bröt sin vänstra arm. Oförmögen att arbeta började han skriva noveller som han skickade in till veckotidningar. De följande åren skrev han mellan 350-400 noveller. Hans största litterära inspiration var Jack London, och det var även biografin om London som fick honom att fortsätta skriva.

Under samma tidsperiod träffade Bernhard Nordh Helga Stéen som han gifte sig med och i äktenskapet föddes tre barn - Inger, Olav och Solveig. 1936 skrev han sin första roman, ”Jorden är god” och året efteråt kom hans genombrott med romanen ”I Marsfjällets skugga” som fick bra recensioner. Totalt skrev Bernhard Nordh 28 romaner, och tack vare att flera av hans böcker gavs ut i Folket i Bilds bokserier med upplagor på över 100 000 exemplar så nådde han en stor publik. Han var en av få svenska författare under denna tid som kunde försörja sig på sitt skrivande, och hans böcker översattes till sju språk. Tre av hans romaner filmatiserades också (Flickan från fjällbyn, Starkare än lagen och Ingen mans kvinna). Filmen
”Ingen mans kvinna” som kom 1953 var den första svenska spelfilmen i färg. Han ansågs av kritikerna vara en populärförfattare som skrev underhållningsromaner. Bernhard Nordh var medveten om denna kritik, men ansåg själv att han skrev för läsaren och för att bjuda på underhållning och avkoppling. Romanerna var lättlästa och uppskattades både av ungdomar och vuxna. Bernhard Nordh låg under flera decennier fram till 1990-talet högt upp på bibliotekens utlåningslistor som en av Sveriges mest utlånade vuxenförfattare. Han arbetade även som journalist under finska vinterkriget.

År 1962 gifte Nordh om sig med Anna-Tine Andersson, och de senare åren av sitt liv spenderade han mycket tid på Kanarieöarna och åt att måla och skulptera. Han fortsatte att skriva så länge han kunde. Den 9 augusti 1972 avled Bernhard Nordh efter en tids sjukdom.

Anmärkning

I arkivet finns också 5 böcker av/om Bernhard Nordh:

- "Skrivande. Bernhard Nordhs Lexikon". Bernhard Nordh-sällskapets årsskrift 2018
- "Ungdomsåren. Bernhard Nordh, I min görna ungdom". Bernhard Nordh-sällskapets årsskrift 2019
- "Sterkere enn loven" (Norsk översättning av Starkare än lagen)
- "Ugjerningsmenn" (Norsk översättning av Ogärningsmän)
- "Jenta fra fjellene" (Norsk översättning av Flickan från fjällbyn)

Alternativt/alternativa signum

Sökingångar

Sökingångar på plats

Sökingångar på namn

Förteckningskontroll

Beskrivningssignum

Institutionssignum

Regler och/eller standarder som används

Status

Detaljnivå för beskrivning

Datum för tillkomst revision borttagande

EA 2015-11-05

Språk

Skript

Källor

Digitalt objekt (Master) rättigheter

Digitalt objekt (Hänvisning) rättigheter

Digitalt objekt (Tumnagel) rättigheter

Accession


Kungliga biblioteket
Kontakta oss
Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR.