ARKIVBESKRIVNING
Egil Johansson föddes 1933 i Bergsbyn, Skellefteå landsförsamling. Avled i Umeå 2012. Efter examen från latinlinjen vid Skellefteå högre allmänna läroverk våren 1954 påbörjade Egil hösten 1954 studier vid Uppsala universitets teologiska fakultet, där han 1958 fullbordade en teologie kandidatexamen. Han prästvigdes 1959 för Luleå stift. Sina första tjänstgöringar hade han i Norrfjärden, Norrbottens södra kontrakt, (numera Luleå kontrakt) Samt Björksele, nära Kristinebergs gruvsamhälle i Lappmarkens första kontrakt (numera Lycksele kontrakt) i detta kontrakt tjänstgjorde han även i Vinliden. År 1964 efter några års tjänstgöring i Nederluleå, kom Egil att inneha en tjänst som komminister i Robertsfors församling som då ingick i Västerbottens norra kontrakt (numra Södra Västerbottens kontrakt). Vid sidan av sin prästtjänstgöring undervisade han även i kristendom vid real- och grundskolans högstadium i Robertsfors 1964 – 1967. Han har själv berättat att han under tiden vid prästgården började allt mer intressera sig för de uppgifter som fanns i Bygdeå kyrkoarkiv som bevarades i kyrkoarkivet. Han började lägga upp kyrkoböckerna på bordet och tyckte sig kunna se en systematik. Han började då att fundera på om det skulle kunna gå att få ut uppgifter om människornas läskunskaper i äldre tid utifrån bland annat husförhörslängder.

Åren 1966/1967 inledde Egil studier vid Umeå universitet och då vid institutionerna för sociologi och pedagogik. Under höstterminen 1967 lade han fram en 3–betygsuppsats, med titeln:”Undersökning av anteckningarna för läser innantill, läser utantill katekesen, läser utantill förklaringarna, förstår i Bygdeå sockens husförhörslängder år 1863 – 1973 ” Uppsatsen får anses som en förstudie till Egils framtida forskning. Han kom mycket tidigt att ta sig an den då moderna ”hålkortstekniken” i sin forskning för att behandla stora mängder information. Egil Johansson avslutade sin komministertjänst i Robertsfors hösten 1968. Från och med januari 1969 anställdes han som extra universitetslektor vid pedagogiska institutionen vid Umeå universitet. Från och med 1969 till och med 1976 undervisade Egil även på lärarhögskolan i Umeå i ämnet religionsvetenskap för blivande klasslärare.

I maj 1972 avlade Egil Johansson en doktorsexamen vid pedagogiska institutionen vid Umeå universitet. Avhandlingen bar titeln ” En studie med kvantitativa metoder av folkundervisningen i Bygdeå socken 1845 – 1873.” En banbrytande forskning om läskunnighet där han kunde påvisa en utbredd läskunnighet i Sverige flera hundra år före folkskolans ankomst. Handledare var professor Sten Henrysson som Egil i framtiden kom att samarbeta med i olika pedagogiska projekt.

Från år 1972 till 1977 var Egil docent och universitetslektor vid pedagogiska institutionen. 1977 utnämndes han till professor, från 1984 hade han även en personlig professur i folkundervisningens historia. Från 1994 professor religionsvetenskap vid Umeå universitet. 1978 – 1979 var han prefekt för pedagogiska inst. Åren 1978 – 1980 prodekanus för samhällsvetenskapliga fakulteten. Var under åren 1978 – 1980 ledamot av Umeå universitets styrelse.

År 1994 kreerades Egil till hedersdoktor vid teologiska fakulteten vid Uppsala universitet, för sin forskning om kyrkliga folkundervisningens historia. Under tiden som professor och tidigare tog Egil initiativ eller deltog i över 30 olika forskningsprojekt kring läsning, läskunnighet, undervisning, kyrkans roll i samhället och den nya datatekniken i
forskningen. (Se volymen 165:164 i arkivbildningen). Som exempel kan nämnas: ” Alpha varia. Tidiga ABC-böcker i skilda kyrkotraditioner ”. ( 1989 – 1991). ”Barnaundervisningen för folkskolan. 1812:års uppfostringskommittés enkät ”. (1988 – 1991). “ Low budget literacy school in a developing rural society an evaluative study of Yemissrach Dimits Literacy Campain in Ethiopia “. (1977 – 1983). “Datorn och tiden. Försök på låg- och mellanstadiet. (1984), ”Folkundervisningen i Dalarna och Baltikum ” (1992 - 1993). I slutet av sin karriär och under emeritusåren drev han i egen regi projektet: ” Kris och förnyelse. Dop och konfirmation och kyrkotillhörighet som kulturarv och trostradition i ett fördjupat svenskt och jämförande internationellt perspektiv ”. (1998 – 2009).

Egil Johansson kom under sin tid som forskare och institutionsledare vid Umeå universitet bli en person som såg till att anslagsgivande myndigheter och forskningsstiftelser anslog betydande summor till sin och kollegors forskning i ämnet.

Avhandlingen från 1972 hade en stark metodkaraktär, där källor från olika arkiv och arkivserier och mängder av uppgifter på många enskilda individer användes. Detta passade utmärkt för den framväxande datatekniken under hans verksamma forskningsperiod. Egil såg tidigt möjligheterna med den framväxande datortekniken.

Egil medverkade till att starta flera numera framstående forskningsinstitutioner/enheter. Som exempel kan nämnas Demografiska databasen (numera del av CEDAR, Centre for Demographic and Ageing Research/Enheten för demografi och åldrandeforskning vid Umeå universitet). Egil var ledamot i styrelsen 1978 – 1981. Dåvarande Demografiska databasen kan man säga växte fram ur Egils forskningsprojekt; ” Läskunnighet och folkundervisning i Västernorrland 1750 -1860 enligt kyrkans förhörslängder och parallella källor ” ett projekt som pågick i mitten av 1970-talet, där speciellt Tuna församling (Västernorrlands län) studerades.

Hösten 1983 startades Forskningsarkivet vid Umeå universitet, ett arkiv av ny typ som skulle tillhandahålla arkivinformation på ”moderna media” så som magnetband, mikrofilm, mikrokort. Den arkivinformation som framställdes var i första hand avsedd för forskare vid Umeå universitet och norra högskoleregionen. Arkivet startade i nära samarbete med SVAR.
Egil kom under första åren av 1980-talet in i arbetet med att starta och utveckla det som med tiden blev SVAR (Svensk Arkivinformation i Ramsele) som i sin början benämndes Registreringsbasen i Ramsele och var en enhet under landsarkivet i Härnösand, för att göra register till olika typer av arkivkällor, företrädesvis kyrkoarkivs-arkivalier.

Enligt regeringsbeslut 1982-06-24 inrättades SVAR för som det heter i beslutet: ” bli en registreringsbas för landsarkivets [Härnösand] omfattande dokumentation. Arbetet består av att samla in data från folkbokföring, m.m. och ge service till folkbiblioteken, institutioner och utbildning samt t.ex. släktforskning. SVAR skall också säkerställa arkiv som hotas av att försvinna och förstöras ”. SVAR har med åren utvecklats till att brett betjäna hela det svenska arkivväsendet. (Ang. SVARS framväxt och de första 10 – 15 åren; se arkivförteckningen volymerna 165: 202 – 205).

Egil satt med i och hade styrelseuppdrag i flera forskningsråd och fonder, som exempel kan nämnas; Svenska kyrkans forskningsråd från 1986. Luleå stifts forskningsråd från 1986. Teologifonden där han var ordförande från 1980.

För att ytterligare fördjupa sig i och tränga in i Egil Johansson mycket vittförgrenande forskning, verksamhet, initiativkraft och personhistoria, se volymen ”165:3 Meritförteckningar 1954 – 2007 ” i arkivförteckningen. Samt i ” Arkiven i forskningens tjänst. 20 år med Forskningsarkivet vid Umeå universitet ”. Larsson, Göran (Red.) ; 2003. Scriptum 52.