ARKIVBESKRIVNING:
Från 1942 till mitten av 1970-talet byggdes vattenkraften ut i stor skala i de norrländska älvarna.
Bortsett från de fredade älvarna reglerades fjällsjöälvarna och en del mindre älvar från Luleälven ner till Dalälven. Höga dammar dämde milslånga sjöar och vattendrag där fallhöjden kunde utnyttjas. Nedanför dammen blev sträckor torrlagda. Faunan och floran förändrades och nutida gårdar och äldre kulturlämningar lades under vatten. För att rädda en del av de kulturhistoriska värdena genomfördes kulturhistoriska inventeringar inom berörda områden. En mängd lämningar från stenåldern till nutid hittades. Boplatserna från sten- och bronsåldern är särskilt väl representerade, eftersom stenredskap och avfall från redskapstillverkningen bevaras bäst och är lätt att känna igen och förekommer under minst 6000 år f. Kr. Delar av de boplatser som ansågs viktigast grävdes ut, det stora flertalet lämningar lades under vatten.

Undersökningarna utfördes av Riksantikvarieämbetet. Rapporterna från inventeringarna innehåller en översikt med kartor
över funna lämningar och foton av miljöer och landskap. Rapporterna över utgrävningarna redogör för grävningarnas omfattning och redovisar fynd, planer och foton. En del av rapporterna har bearbetats i den senare forskningen tillsammans med fynden som bevaras i Statens historiska museum. Det etnologiska materialet har utnyttjats till en mindre del. Den omfattande fotografiska dokumentationen av älvarnas natur- och kulturlandskap är material för kulturhistoriska studier av
Norrlands inland före de stora förändringarna. En del foton har använts som illustrationer i litteraturen. Undersökningarna gav Norrlands inland en förut okänd förhistoria. På samma sätt har utbyggnaden av vattenkraften i Norge och Finland förändrat synen på forntiden i norr.

Margareta Biörnstad har skildrat och analyserat utvecklingen av Riksantikvarieämbetets arbete vid vattenkraftens utbyggnad i Kulturminnesvård och vattenkraft 1942−1980, Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. 2006. Det klassiska arbetet är Från norrlandsälvar och fjällsjöar av Sverker Janson och Harald Hvarfner, Riksantikvarieämbetet. 1960. Ett exempel på en arkeologisk bearbetning är Lars L. Forsbergs avhandling Site Variability and Settlement Patterns. An analysis of the Hunter-Gatherer Settlement System in the Lule River Valley, 1500 B.C.−B.C./A.D., Archaeology and Environment 5, Department of Archaeology, University of Umeå. 1985.

Presentationen av sjö-och älvregleringsrapporter är sammanställd av professor emeritus Evert Baudou