Identitet
Referenskod
SE Q Handskrift 196
Titel
Per Fjellströms arkiv
Datum
- 1915 - 2010 (Arkivbildning)
Beskrivningsnivå
Arkiv
Omfång och medium
13 volymer
Sammanhang
Arkivbildare
Arkivinstitution
Arkivhistorik
Förvärvsinformation
Gåva Acc 2016/22
Innehåll och struktur
Omfattning och innehåll
Arkivet har fått följande struktur: Personliga handlingar, innehåller bl.a. pass inskrivningsböcker, brev, anteckningsböcker och handlingar rörande Hilda Fjellström. Volymerna arkivbildarens verksamhet innehåller manuskript, material rörande det samepolitiska engagemanget och släktforskningsmaterial.Volymerna samlingar omfattar pressklipp och fotografier.
Bevarande- och gallringsvärdering och schemaläggning
Periodiseringar
Uppordningssystem
Villkor för tillgång och användning
Villkor för åtkomst
Arkivet är fritt tillgängligt för forskning.
Villkor för reproduktion
Delar av materialet kan omfattas av lagen om upphovsrätt.
Materialspråk
Materialskript
Språk och skriptananmärkningar
Fysiska egenskaper och tekniska krav
Sökhjälpsmedel
Uppladdat sökhjälpmedel
Besläktat material
Existens och placering av original
Existensen och placering av kopior
Relaterade beskrivningsenheter
Anmärkningar
Anmärkning
ARKIVBESKRIVNING:
Per Fjellström härstammade på sin fars sida från den kända prästsläkten Fjellström. Modern Hilda var född Knutsson Häntak från Sirkas sameby i Jokkmokk. Per Fjellström föddes i Kiruna 1915, där han också tog realexamen 1932. Realexamen följdes av studentexamen i Högre allmänna läroverket i Umeå.
Redan som ung hade journalistyrket lockat Fjellström. Sitt första arbete hade han som oavlönad volontär vid Umebladet, där den unga poeten Thorsten Jonsson semestervikarierade. Efter Hermodsstudier i latin skrev Fjellström in sig vid Norrlands nation i Uppsala, men sökte sig till Stockholm där han fick arbete som korrekturläsare vid Nordstedts förlag. Sedermera fick han arbete vid Göteborgs-Posten, där Harry Hjörne var chefredaktör. Hans placering på nattredaktionen vid andra världskrigets utbrott, vilket innebar träning i s.k. ”all around journalism” Kriget ledde till att studierna avbröts bl.a. på grund av många reportageresor till Tornedalen och Boden. Efter kriget började Fjellström på dagredaktionen som reporter och bokrecensent. Böcker om Norrland och om samer hamnade på hans bord. Fjellströms journalistiska verksamhet ledde bl.a. till att han gjorde reportageresor till samernas möten om utbyggnaden av vattenkraften i Lule älv. Där blev han bekant med kända samiska företrädare som t.ex. kyrkoherde Gustav Park.
1964 erbjöds Per Fjellström uppdraget som chef för en avdelning i det statliga Konsumentinstitutet i Stockholm och som chefredaktör för tidskriften ”Råd och Rön”. I slutet av 1960-talet arbetade han för konsumenttidskriften ”Tjäna på att veta”. Där stannade han fram till sin pensionering.
Som pensionär var Fjellström aktiv Amnesty, grupp 19. I denna roll besökte han skolor och fackförbund där han berättade om verksamheten. Under 1970-och 1980-talet blev Per Fjellström varse om sitt samiska ursprung genom sin morbror Ernst Knutsson och sitt släktskap med lappmarksprästerna Fjellström. Detta redovisades i böckerna: ”Med katekes och färla i lappmarken” och ”Läroanstalt för barnsliga vildar”. Arkivet har donerats till Forskningsarkivet av Per Fjellströms dotter, Ingrid Fjellström.
Per Fjellström härstammade på sin fars sida från den kända prästsläkten Fjellström. Modern Hilda var född Knutsson Häntak från Sirkas sameby i Jokkmokk. Per Fjellström föddes i Kiruna 1915, där han också tog realexamen 1932. Realexamen följdes av studentexamen i Högre allmänna läroverket i Umeå.
Redan som ung hade journalistyrket lockat Fjellström. Sitt första arbete hade han som oavlönad volontär vid Umebladet, där den unga poeten Thorsten Jonsson semestervikarierade. Efter Hermodsstudier i latin skrev Fjellström in sig vid Norrlands nation i Uppsala, men sökte sig till Stockholm där han fick arbete som korrekturläsare vid Nordstedts förlag. Sedermera fick han arbete vid Göteborgs-Posten, där Harry Hjörne var chefredaktör. Hans placering på nattredaktionen vid andra världskrigets utbrott, vilket innebar träning i s.k. ”all around journalism” Kriget ledde till att studierna avbröts bl.a. på grund av många reportageresor till Tornedalen och Boden. Efter kriget började Fjellström på dagredaktionen som reporter och bokrecensent. Böcker om Norrland och om samer hamnade på hans bord. Fjellströms journalistiska verksamhet ledde bl.a. till att han gjorde reportageresor till samernas möten om utbyggnaden av vattenkraften i Lule älv. Där blev han bekant med kända samiska företrädare som t.ex. kyrkoherde Gustav Park.
1964 erbjöds Per Fjellström uppdraget som chef för en avdelning i det statliga Konsumentinstitutet i Stockholm och som chefredaktör för tidskriften ”Råd och Rön”. I slutet av 1960-talet arbetade han för konsumenttidskriften ”Tjäna på att veta”. Där stannade han fram till sin pensionering.
Som pensionär var Fjellström aktiv Amnesty, grupp 19. I denna roll besökte han skolor och fackförbund där han berättade om verksamheten. Under 1970-och 1980-talet blev Per Fjellström varse om sitt samiska ursprung genom sin morbror Ernst Knutsson och sitt släktskap med lappmarksprästerna Fjellström. Detta redovisades i böckerna: ”Med katekes och färla i lappmarken” och ”Läroanstalt för barnsliga vildar”. Arkivet har donerats till Forskningsarkivet av Per Fjellströms dotter, Ingrid Fjellström.
Alternativt/alternativa signum
Sökingångar
Sökingångar på ämne
Sökingångar på namn
- Fjellström, Per (Ämne)
Sökingångar för handlingstyp
Förteckningskontroll
Beskrivningssignum
Institutionssignum
Regler och/eller standarder som används
Status
Detaljnivå för beskrivning
Datum för tillkomst revision borttagande
AJ 2018-06-25