Arkiv Handskrift 134 - Rut Berggrens arkiv

Open original Digitalt objekt

Identitet

Referenskod

SE Q Handskrift 134

Titel

Rut Berggrens arkiv

Datum

  • 1918-2008 (Arkivbildning)

Beskrivningsnivå

Arkiv

Omfång och medium

8, 50 hyllmeter

Sammanhang

Arkivbildare

(1918-2008)

Biografiska anmärkningar

Författare, fil. dr i idéhistoria

Arkivinstitution

Arkivhistorik

Förvärvsinformation

Gåva Acc 2008/2
Gåva Acc 2008/12
Gåva Acc 2009/7
Gåva Acc 2020/24, tillägg som är oförtecknat

Innehåll och struktur

Omfattning och innehåll

Personliga handlingar, kassaböcker, dagböcker, korrespondens, dikter, anteckningsböcker, forskningsmaterial, klippböcker, fotografier

Bevarande- och gallringsvärdering och schemaläggning

Periodiseringar

Uppordningssystem

Villkor för tillgång och användning

Villkor för åtkomst

Dagböcker från 1980 och framåt samt familjekorrespondens spärrade till 2033-01-01.

Villkor för reproduktion

Delar av materialet kan omfattas av lagen om upphovsrätt

Materialspråk

Materialskript

Språk och skriptananmärkningar

Fysiska egenskaper och tekniska krav

Sökhjälpsmedel

Uppladdat sökhjälpmedel

Besläktat material

Existens och placering av original

Existensen och placering av kopior

Relaterade beskrivningsenheter

Relaterade arkivbeskrivningar

Anmärkningar

Anmärkning

ARKIVBESKRIVNING:
Född in i 1910-talets bruksmiljö i Gästrikland var vidareutbildning ingen självklarhet och än mindre var det för en kvinna ur Ruts generation. Den ivrigt pockande bildningslusten fick Rut därför tillfredsställa på egen hand. Vid sidan av jobbet som hembiträde och senare hemmafru och trebarnsmor engagerar sig Rut i den socialdemokratiska kvinnoklubben, börjar skriva artiklar för Dala-Demokraten och Arbetarbladet och läser böcker hemma i utdragssoffan i köket så fort hon kommer åt.

Efter en svår skilsmässa blir Rut ensam med tre barn som måste försörjas och hon faller tillbaka på hembiträdeslotten när hon 1954 svarar på en annons om en utlyst tjänst som hushållerska hos en änkeman i Hörnefors, Västerbotten. Rut lämnar sitt kära "Svalbo" och de två äldsta sönerna för att på vinst och förlust påbörja ett nytt liv dryga 45 mil hemifrån. Hon gifter om sig, utökar familjen och blir så kvar hos den man hon tagit tjänst hos. Livet fortlöper och genom vad som i dagboken beskrivs som närmast en slump, hamnar Rut som 55-årig sexbarnsmamma på universitetet. Via studier i litteratur- och konstvetenskap når hon slutligen doktorsgraden.

Rut Berggren disputerade vid 69 års ålder inom ämnet idéhistoria med en avhandling om en av den svenska arbetarrörelsens stora pionjärer, Kata Dalström. Dalströms brevväxling med partikamraterna Hjalmar Branting och Fredrik Ström gav upphov till fortsatta studier och fyra år senare utkom Rut med en biografi över fenomenet Kata Dalström - fru och agitator. Efter ytterligare en bokutgivning behandlande hennes barndoms trakter, Forsbacka bruk, fick Berggren till slut igenom utgivningen av de dagböcker hon skrivit sedan 16 års ålder. 2001 kom "Erikas dagbok" vilken bestod av Ruts dagböcker från 1934 fram till året för disputationen 1987. Några år senare kompletterades den med ytterligare en utgåva vilken täckte åren fram till millennieskiftet.

Utgivningen av dagböckerna renderade stor uppmärksamhet och prisades av både press och läsare. Visst fanns det redan dagboksutgåvor från andra kvinnor men de representerade ett helt annat klasskikt. Rut ville med denna utgåva skildra sin egen klass, "som dokument över en svunnen kår - hembiträdeskåren", såsom hon själv uttrycker det. Dagböckerna innehåller dock mycket mer än så. Här finns ett helt liv från tonår till ålderdom. Det är en skildring av Ruts egen generation men samtidigt också både en äldre och en yngre generation i form av föräldrar och barn. På samma gång innehåller dagböckerna ett stycke svensk 1900- talshistoria. Mellan strumpstoppning och passionshistorier ryms aktuella händelser av både lokal och internationell börd. Här berörs den politiska och ekonomiska samhällsutvecklingen, arbetarklassens levnadsförhållanden och läsaren får följa hur den svenska välfärdsmodellen tar form med tv-apparater i vardagsrummen, yambalaja på matbordet och charterresor till soliga destinationer.

Genom livet, i luckorna mellan hushållsarbete, yrkesarbete och familjeliv, har Rut tagit sin undanflykt till dagboken och sina egna tankar. Dagboken som Rut kallar "min tysta vän" har fungerat som en förtrogen vän ända sedan Rut i de övre tonåren började teckna ned sina tankar kring sig själv och sin omgivning.
Rut må under en stor del av sitt liv gått under beteckningen "Hemmafru" men hon är långt ifrån schablonen av en sådan. Bortanför diskbänken har Rut levt ett aktivt liv, sjudande av engagemang och kraft. 2002 tilldelades Rut Berggren Moa Martinson-stipendiet för att ha verkat i Moa Martinsons anda.

Under 2008 har Rut Berggren till Forskningsarkivet tillsammans med sina originaldagböcker även donerat de kassaböcker hon sedan 1955 minutiöst fört över hushållets inkomster och utgifter, forskningsunderlaget till avhandlingen och biografin över Kata Dalström samt en imponerande urklippssamling som täcker in stora delar av Berggrens intressesfär från åren 1940-2001.

Efter Ruth Berggrens död 2008 har arkivet utökats med ytterligare dagböcker och klipp samt en omfattande korrespondens. Dagböcker från 1980 och framåt samt familjekorrespondensen är spärrade och tillgängliga för forskning fr.o.m. år 2033.

Alternativt/alternativa signum

Sökingångar

Sökingångar på plats

Sökingångar på namn

Förteckningskontroll

Beskrivningssignum

Institutionssignum

Regler och/eller standarder som används

Status

Detaljnivå för beskrivning

Datum för tillkomst revision borttagande

KH 2008-03-28
GR 2014-08-15

Språk

Skript

Källor

Digitalt objekt (Master) rättigheter

Digitalt objekt (Hänvisning) rättigheter

Digitalt objekt (Tumnagel) rättigheter

Accession


Kungliga biblioteket
Kontakta oss
Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR.