Stambok som tillhört officeren Matthias Ekher eller Eckhert. Använd i Polen, Tyskland, Danmark och Sverige 1627-1638.
Tvär-8:o. (1) blad på pergament,(44) blad på papper. Illustrerad med 43 handritade vapenavbildningar i färg och två helsidesteckningar i färg, varav en på pergamentbladet. Brunt skinnband från ca 1900, med upphöjda bind, guldlinjerad rygg, ramverk i guld på pärmarna och främre pärmen med förgyllda och blindpräglade dekorationer. Bandet med några småfläckar. Inlagan delvis något solkig, med smärre revor och en del lagningar, på några ställen med mindre textförluster. Lite senare 'kludd återfinns här och där. Med Ericsbergs biblioteks exlibris.
De daterade inskrifterna sträcker sig från början av 1627 och frekvent fram till och med 1631. År 1632 finns två daterade inskrifter, en 1634, samt två från 1638. Åren 1627-1628 finns sju daterade inskrifter i Köpenhamn och två i Stockholm - den 25 april respektive den 2 maj 1628. Från den 22 juni 1628 till den 22 juli 1631 är nästan alla daterade inskrifter från Elbing (dagens Elbląg, Polen). Matthias Eckhert tituleras huvudsakligen kapten under dessa år; den 17 december 1627 kallas han kapten i dansk tjänst, åren 1628-1630 kallas han flera gånger kapten zu Elbingen och 1638 benämns han överstelöjtnant. Att en stor del av inskrifterna är daterade i Elbing tyder på att han under den tiden var i svensk tjänst.
Stamboken, som uppenbarligen följt med i fält, domineras av adel och officerare - de flesta med skickligt tecknade och färglagda vapen vid sina inskrifter. Svenskar som har gått att identifiera är Johan Sparre (Stockholm den 25 april 1628), Bengt Oxenstierna (Stockholm den 2 maj 1628) och Bengt Bagge (Elbingen den 14 maj 1631). Oxenstierna hade varit guvernör i Elbing åren 1626-1627 och Bengt Bagge var kommendant där 1630-1632. Här finns flera skottar och fransmän, borgmästaren Gregorius Hese i Marienburg under belägringen i augusti 1629, men huvudsakligen tyska adliga officerare.
Nästan alla inskrifter är på tyska, ibland är olika valspråk på latin. En teckning på pergament föreställer ett ståtligt inrett rum med stora fönster i bakgrunden där fyra personer är samlade - tre stående och en sittande. Möjligen är mannen längst till höger en läkare som undersöker en sittande patient, som ser ut att ha ett bandage om huvudet. Denne sittande person är tydligt av högre stånd, liksom de två stående personerna till vänster. Den andra teckningen är en landskapsvy med en stad med dominerande kyrka i bakgrunden. Mot och från stadsporten rör sig varsin vagn, en jägare och några fjäderfän rör sig också i landskapet.
De många vapenavbildningarna gör stamboken till en intressant heraldisk källa och inskrifterna ger en bild av adlig officerskultur, inte minst vad det verkar bland legosoldater i dansk och svensk tjänst under trettioåriga kriget.
