Arkiv Acc2006/41 - Samuel Fahlberg: Kartor och teckningar från S:t Barthélemy med specifikationer

Identitet

Referenskod

SE S-HS Acc2006/41

Titel

Samuel Fahlberg: Kartor och teckningar från S:t Barthélemy med specifikationer

Datum

  • 1785--1796 (Skapelse)

Beskrivningsnivå

Arkiv

Omfång och medium

1 omslag (småaccession)

Sammanhang

Arkivbildare

(1758-1834)

Biografiska anmärkningar

Arkivhistorik

Källa för förvärv eller överlämnande

Inköp

Innehåll och struktur

Innehåll

Kartor och teckningar med specifikationer från S:t Barthélemy 1785, 1795 och 1796, t.ex. en grundritning på kyrkan Sophia Magdalena och en karta över hamnen Le Cavénage samt över staden Gustavia.

Bevarande- och gallringsvärdering och schemaläggning

Periodiseringar

Uppordningssystem

Villkor för tillgång och användning

Villkor för åtkomst

Villkor för reproduktion

Delar av materialet kan omfattas av lagen om upphovsrätt

Materialspråk

  • svenska

Materialskript

Språk och skriptananmärkningar

Fysiska egenskaper och tekniska krav

Sökhjälpsmedel

Besläktat material

Existens och placering av original

Existensen och placering av kopior

Relaterade beskrivningsenheter

Relaterade beskrivningar

Anmärkningar

Anmärkning

1784 sändes Fahlberg som t.f. läkare till S:t Barthélemy, där han upprättade en stadsplan för staden Gustavia. 1786 utnämndes Fahlberg till guvernementsmedikus, upprättade en specialkarta och jordebok över ön och utsågs 1799 till lantmäteridirektör. Vid öns överlämnande åt svenskarna 1785 utsågs han till guvernementssekreterare.

Anmärkning

Fahlberg författade flera vetenskapliga uppsatser om öns flora och hälsoförhållanden samt hemsände naturhistoriska samlingar. 1791 blev han ledamot av Vetenskapsakademien och förklarades 1796 av medicinska fakulteten i Uppsala för medicine doktor.

Anmärkning

1810 invecklades Fahlberg i oroligheter och flydde till S:t Eustache. Därifrån torde han ha inlåtit sig i stämplingar med guvernören över Leewardöarna i syfte att S:t Barthélemy skulle förklaras neutral, under engelsk protektion, för exkonung Gustav IV Adolfs sak i kriget mellan Frankrike och England. Genom brev sökte Fahlberg vinna öns guvernör, Anckarheim, och garnisonens befälhavare, överstelöjtnant Bagge, för planen. 1811 framlade Anckarheim det brev han fått och anklagade Fahlberg för förräderi mot Sveriges krona.

Anmärkning

Från fristaden bestred Fahlberg domstolens behörighet samt förnekade författarskapet till breven och all delaktighet i högförrädiska planer. Målet avdömdes på S:t Barthélemy 1813, då Fahlberg för att "hafva umgåtts med det uppsåt att tillvägabringa öns förrådande från dess rättmätiga öfverhet och till f.d. konung Gustaf Adolf" dömdes förlustig liv, ära och gods. Domen fastställdes 1814, men mildrades så att Fahlbergs egendom tillföll barnen, själv förklarades han fridlös i hela Sverige. Han tillbringade sina återstående dagar på S:t Eustache och avled 1834, utan vetskap om att han var inbegripen i ett amnestiplakat utfärdat samma år. Läs artikel i Svenskt biografiskt lexikon.

Anmärkning

Lokal klassning: [X]

Alternativt/alternativa signum

Sökingångar

Sökingångar på ämne

Sökingångar på plats

Sökingångar på namn

Sökingångar för handlingstyp

Förteckningskontroll

Förteckningssignum

Institutionssignum

Regler och/eller standarder som används

Status

Detaljnivå för beskrivning

Datum för tillkomst revision borttagande

AMK 2015-03-16

Språk

Skript

Källor

Accession

Relaterade ämnesord

Relaterade personer och organisationer

Relaterade handlingstyper

Relaterade platser


Kungliga biblioteket
Kontakta oss