Arkivbesök SOAS, London
4. Litteratur.
5. GB contacts.
6.Guide to Archives and Manuscript Collections.
7. A Guide to Archive Resources in the United Kingdom.
8. L'implantation du méthodisme en Côte de l'Or au XIXe siècle.
9. Utdrag ur JAH.
10. Anteckningar; JAH-referenser till SOAS-WMMS.

Arkivbesök CAOM m fl
1. Methodist Archives S:t John's Antigua. Anteckningar från besök.
2.---
3. CAOM.
4. Anteckingar CAOM (ADOM). Genomgång av mikrofilmer. (F-93-01-02/9).
Anteckningar från biblioteket vid CAOM.
5. British Library sökmedel.
6. Anglikanska stiftsarkivet Antigua. Anteckningar.

Arkivbesök, utländska
Dupletter av sökmedel. ADBT. Archives Nationales Paris. Förteckning över dokument från resa till Frankrike 1993. Diverse anteckningar CAOM (ADOM). Anteckningar från Bibliotèheque Nationale.

Curriculum (Dator 18-20)
18. Shirley C. Gordon. A Century of West Indian Education. 1963.
19. Depaepe, Marc. 1995. An agenda for the history of colonial education. Paedagogica Historica. Supplementary Series Vol. I. ISCHE. OBS! Bokvolym, förvaras separat.
20. M. Kazim Bacchus. Education as and for legitimacy. Developments in West Indian education between 1846 and 1895. 1994.

Curriculum (Dator 21-40)
21. Takeshi Komagome. The stucture of the Japanese colonial rule in Taiwan. The role of education and the Japanese language. 1993. ISCHE XV. #85.
22. Ingemar Gustafsson & Christine McNab. Swedish Mission Education in Colonial Africa - a Model for Rural Revelopment? 1985.
23. Nehemia M. Nyaundi. Religion and social change. A Sociological Study of Seventh-day Adventism in Kenya. 1993.
24. T. O Beidelman. Colonial Evangelism. A socio-historical study of an African Mission at the grassroots. 1982.
25. Ruby King. Elementary Education in Early Twentieth -century Jamaica. Caribbean Journal of Education Vol. 16. No. 3, 1989 pp 224-246.
26. Ruby King. The origins and early establishment of two colonial schools. Caribbean Journal of Education Vol. 14. No. 3 , Sept 1987. Sid. 198-212.
27. Henry W. Hodysh, Autobiography as educational history: The problem of objectivity in the history of the colonial experience. 1993. ISCHE XV. #79.
28. Norma Salazar. The role of education in Spanish colonial positivist perspective policy: New Spain. 1993. ISCHE XV #131.
29. Yvonne Knibiehler. L'enseignement au Maroc pendant le protectorat Français. 1912-1956. Les enfants du peuple. 1993. ISCHE XV #84.
30. Ahmed Chabchoub. La politique scolaire française en Afrique du Nord (1833-1930) - exemple de la Tunisie. 1993 ISCHE XV #39.
31. Vitaly Bezrogoff. Mission or colonization? Ireland on the continent and the continent in Ireland. 1993. ISCHE XV #17.
32. Joost Coté. Establishing Schools in a Colonial Context: The Politics of Progressive Education (Mission Schools in Colonial Indonesia). 1993. ISCHE XV #42.
33. Augustin Escolano & Purificación Lahoz. Mission and modernity in the educational activity of Toma de Berlanga (1487-1551). 1993. ISCHE XV#53.
34. Antoinette Errante. Growing up assimilating: An oral history of colonial missionary education in Mozambique. 1953. ISCHE XV #52.
35. Patrick Danaher. 1993. Evangelist educationists: The teaching activities of the London Missionary Society in the Torres Strait, 1871-1914. 1993. ISCHE XV #47.
36. Clayton G. Mackenzie. Demythologising the missionaries: A reassessment of the functional relationships of Christian missionary
education and colonialism. Comparative education, Vol. 29, N:o 1, 1993, pp 45-68.
37. António Nóvoa. On history, history of education, and history of colonial education. In: ISCHE Supplementary series.1995 OBS! Bokvolym, förvaras separat.
38. Patricia T. Rooke. Missionaries as pedagogues: a reconsideration of the significance of education for slaves in the British West Indies, 1800-1838. History of education, Vol. 9, No. 1, 65-79, 1980.
39. Henry D’Souza. External influences on the development of educational policy in British tropical Africa from 1923 to 1939. : African Studies Review 18. 1975. pp 35-43.
40. L. J. Lewis. Educational policy and practise in British tropical areas. 1954. Curriculum, sid. 62 f.

Curriculum (Dator 41-69)
41. James W. C. Dougall. Religious education. The International Review of Missions. Vol. 15, July 1926.
42. Jean-Robert Armogathe. Les catéchismes et l’enseignement populaire en France au XVIIIe siècle. Images du peuple au dix-huitième siècle. Paris: Libraire Armand Colin, 1973.
43. Renison Muchiri Githige. The mission state relationship in colonial Kenya: a summary. Journal of Religion in Africa XIII, 2, 1982, pp 110-125.
44. T Bodrogi. Colonization and religious movements in Melanesia. Acta Ethnographica. 2(1951):259-292.
45. J.H. Oldham. Christian missions and the education of the Negro. (Book review). International review of mission. VIII 1918. Pp. 242-247.
46. Wade Crawford Barclay. Early American Methodism 1769-1844. To reform the nation. (Volume two). 1950.
47. J.H. Oldham. The educational works of missionary societies. Journal of the International African Institute. 1928-VII 1934. Sid. 47-59. Även duplett.
48. Jorge Dominguez, Robert A. Pastor & R. Delisle Worrell. Democracy in the Caribbean. Political, Eonomic and Social Perspectives. (Kunde inte hitta).
49. M. Kazim Bacus. The primary school curriculum in colonial society. Journal of Curriculum Studies May 1974, 17-29.
50. Kevin M Lillis. Process of secondary curriculum innovation in Kenya. Comparative education Review. Vol. 29, No 1(?). February 1985. (Kunde inte hitta).
51. F.K. Ekechi. Missionary enterprise and rivalry in Ibogoland 1857-1914. 1972. (Kunde inte hitta).
52. Edward W Said. Culture and imperialism. 1993. (Kunde inte hitta).
53. Mark Kurlansky. A continent of islands. Searching for the Caribbean destiny. 1992. (Kunde inte hitta).
54. Bengt Sundkler. Svenska missionssällskapet 1835-1876. Missionstankens genombrott och tidiga historia i Sverige. 1937.
55. Gabriel Moran. Religious education: The encyclopedia of religion. Vol.12. 318-323. 1987.
56. Merle Curti. Philanthrophy. Dictionary of the history of ideas; studies of selected pivotal ideas. Volume III, sid. 486-493. 1973.
57. G. G. Findlay. & W.W. Holdsworth. The history of the Wesleyan Methodist Society. London: The Epsworth Press. Alfred Sharp. Vol I & II, 1921. (Kunde inte hitta).
58. Niel Gunson. Pomaré II of Tahiti and Polynesian Imperialism. The Journal of Pacific history. 5,1969, [255-265], 65-82.
59. John Baker (Barker?). Christianity in Oceania. Ethnographic perspectives. 1990. (Kunde inte hitta).
60. David Hilliard. Colonialism and Christianity: The Melanesian mission in the Solomon islands. The journal of Pacific history. 1966-) 9. (1974). 93-116.
61. Revue française d’histoire d’outre mer. Tome LXVII. Paris: Société d’histoire d’outre mer. Nos. 246-247. 1er et 2e trimestres 1980. (Kunde inte hitta).
62. Mass education in African society. Colonial Office. Advisory committee on education i the colonies. 1944. (Kunde inte hitta).
63. José-Marin Gonzales. Peuples indigénes, missions, réligieuses et colonialisme interne dans l’Amazone Peruvienne. 1992.
64. Nehemia M.Nyaundi. Religion and social change. A sociological study of seventh-day adventism in Kenya. 1993. SE OVAN Nr 23.
65. Peter Hoxcer Jensen. Dansk Vestindien. Dansk kolonihistorie. Indföring og studier. Jensen, Peter Hoxcer et al (Eds.) 1983. OBS! Bokvolym, förvaras separat.
66. Lizzi Rasmussen. Religion and property in Northern Nigeria. 1990. (Kunde inte hitta).
67. Richard Clive Simmon. The American colonies. From settlement to independence. 1976. (Kunde inte hitta).
68. Franklin W. Knight. The Societies of the Caribbean since Independence. Democracy in the Caribbean. Political. Economic, and Social Perspectives. Jorge I. Dominguez et al (Eds). 1993.
69. Jorge I. Dominguez et al (Eds). Democracy in the Caribbean. Political. Economic, and Social Perspectives. 1993. Endast innehållsförteckning

Ethnicity
Fredrik Barth. (Ed.). Ethnic Groups and Boundaries. The social organization of of Cultural Difference. Introduction by Fredrik Barth. 1970.
Eugene E. Roosens. Creating Ethnicity. The Process of Ethnogenesis. Frontiers of Anthropology. Volume 5. 1989.
Thomas Hylland Eriksen. Ethnicity and nationalism. Anthropological Perspectives. 1993.
Thomas Hylland Eriksen. Etnicitet och nationalism. 1998.
Bud B. Khleif. Language, Ethnicity & Eucation in Wales. 1980.
Arzil Bacal. Ethnicity in the social Sciences. (A view and review of the literature of ethnicity). 1989.
Ellis Cashmore. Dictionary of race and ethnic relations. 1994.
Lee C. Deighton. (Ed.). The encyclopedia of education. 1971.
M. G. Smith. The plural society in the British West Indies. 1965.
David Gillborn. ’Race’, ethnicity and education. Teaching and learning in multi-ethnic schools. 1990.
Gajendra K. Verma. Ethnicity and Educational Achievements in British Schools. 1986.
Björn Hettne. Etniska konflikter och internationella relationer. 1992.
R.A. Clifton. Race and Ethnicity in Education. International Encyclopedia of the Sociology of Education. 1997.
International Encyclopedia of Teaching and Teacher Education. Utan tryckår.
Michael Mc Eachrane. Bara européen var riktigt frisk. DN 28.8.1998. Bygger på antologin ”Race and the Enlightenment. A Reader”. sammanställd av Emmanuel Chukwudi Eze.
Mångfald inom svensk ram. Vi måste lära oss se olikheter mer som en tillgång än som ett problem. DN 21.4.1997. Ledare.

Curriculum, Koloni
M. Bogle. The Ecology of Sense-making. The Literacy-learner's Dilemma. 1995.
Historielärarnas årsskrift 1978/79. Recension av Astrid Norberg. ”Uppfostran till underkastelse”. Diss. 1978. Barnuppfostran i Sverige 1750-1809.
Daniel Lindmark. Hustavlan i folkundervisningen. Hilding Pleijel och den religiösa folkläsningens historia. Manuskript 1993.
Daniel Lindmark. Den inre kolonisationen. Svensk kolonialism som pedagogiskt projekt. Manuskript, ht 2000.
Daniel Lindmark. ”Sann kristendom och medborgerlig dygd”. Studier i den svenska katekesundervisningens historia. Lic-avh. 1993

Curriculum, Koloni, Etnicitet
Durga Bhabhi. Songs and Silent Rage. Newsweek 4.8.1997, sid. 32-34. ”settlement colonialism”. (Saint -Barthélemy - en symbolisk koloni?).
Kenneth Autchincloss. The year of the tear. Newsweek 5.1.1998, sid. 56. USA- ursäkt för slaveriet.
David Hamilton. Notes from nowhere (on the beginnings of modern schooling). 1995.
Herbert M. Kliebard. Constructing the concept of curriculum on the Wisconsin frontier: How school restructuring sustained a pedagogical revolution. 1995. Kort 487. Byskola i USA förr.
Herbert M Kliebard. The search for meaning in progressive education: Curriculum conflict in the context of status politics. 1995. ”Presentism”, sid. 3. Progressivism and social control, sid. 6. Curriculum and power, sid. 32. Curriculum and ideology sid. 34.
Herbert M. Kliebard. Forging the American Curriculum. Essays in Curriculum History and Theory. 1992.
Risto Rinne. From ethos to habitus: the changing curriculum codes of Finnish schooling 1881-1985. Curriculum Studies, 1988, vol. 20, No. 5, 423-435.
O. L. Davis. JR. The Nature and Boundaries of Curriculum History. 1977. Curriculum Inquiry 7:2. Sid. 157-168. 1977.
Cleo H. Cherryholmes. Social Knowledge and Citizenship Education: Two Wiews of Truth and Criticism. Curriculum Inquiry 10:2. Sid. 115-141.1980.
Apple M. W. The Hidden Curriculum.and the Nature of Conflict Interchange. Vol. 2, No. 4, 1971, sid. 27-39.
Stefan Lybeck. Är svensken tystlåten? Intervju med Åke Daun. Aktum, Nr 3 1997

Kontakter, forskarkontakter
A. University of the West Indies. Trinidad & Tobago.
B. University of the West Indies. Mona-Jamaica.
C.D Varia.
E. ADOM. (senare CAOM).
F. Utländska universitet, allmänt.
G. Göteborgs stadsarkiv.
H. S0AS. Brev till Rosemary Seton.
IJ. Korrespondens med Karl-Erland Gadelii, Göteborgs universitet.
K. Inbjudan till invigning av The Saint Barth new Museum and Library, maj 1995. Brev till Maria Beronius 1994.
L. Latinamerka-institutet i Stockholm.
M. Kontakter; metodister.
N. Korrespondens Jan Arvid Hellström
O. Planering; resan till WI 1994.
PQ. Planering; resan till WI 1995.
R. Korrespondens: Helen F. Seaman,
S. S:t Barthélemysällskapet.
T. Per Tingbrand. Bl.a. Recueil de transcriptions par Per Tingbrand de quelques documents en langue française. RA, UUB, KB etc.
U. Korrespondens: International Office Umeå universitet.
V. W. University of Liverpool till Daniel Lindmark
XYZ. Korrespondens; Gérard Lafleur. Harald Lundberg (telefon ang. metodistarkiv i Sverige). Louis Faye (Digante).
ÅÄÖ. University of Miami. Hispanic American Studies.
Institute of Caribbean Studies University of Puerto Rico.
Avsända julkort 1994.

Litteratur, Bibliotek
A. Litteratur; allmänt.
B. Franska universitet.
CD ---
E. Antecknigar från Bibliotèheque Nationale, Salle de catalogues.
F. ---
G. ---
H. Antecknigar från Bibliotèheque Nationale och British Library.
IJ. Beställningar British Library.
K. ---
L. Biblioteket vid Iberoamerikanska institutet Göteborg, Tidskriftsförteckning.
M. ---
N. Methodist Church in the Caribbean and the Americas, Archival Inventory.
O. ---
PQ. Fört. på lån från Lena Johansson Saint-Barthélemy.
R. Ant. från telefonsamtal med Jan Arvid Hellström.
S. Lambros Comitas: The complete Caribbeana 1900-1975, A bibliographical guide to the scholarly literature.
T. ---
U. ---
VW. Institute of Caribbean Studies University of Puerto Rico. Bibliography.
XYZ. Outre-Mer: Revue Générale de Colonization Mars 1929, Innehållsförteckning.
Umeå stadsbliotek litteratursökning imperialism m. m.
ÅÄÖ. Faculty of Education The University of the West Indies Mona, Jamaica. Caribbean Journal of Education

Broschyrer, informationsmaterial
Diverse dokumentation från IDC.
Anteckningar från besök vid SOAS maj 1998. SOAS Methodist Missionary Society. Archive Box List. Beställningar till IDC, div, dokumentation, sökmedel.
Broschyrer Riksarkivet.
Beställningsblanketter Riksarkivet.
Magnus Mörne. En översikt av källmaterialet till Latinamerikas historia i svenska arkiv. Särtryck ur Arkiv, samhälle och forskning. Svenska arkivsamfundets skriftserie 8.
Riksarkivet, St. Barthélemy-arkivet samt svenska samlingar.
Ian Randle Publishers Catalogue.1995-96, Caribbeana.
Dossier d’accueil. Centre D’accueil et de Recherche des Archives Nationales (CARAN).
James Currey Publishers. 1994, Caribbeana

Jan Arvid Hellström
Litteratur. The Report of the WMMS: The Report of Saint-Barthélemy. Missions-tidning. Wesleyan Missionary Notices. SMS protokoller. Ecklesistikdepartementet i RA. ADOM (senare CAOM). SOAS. RA; Saint-Barthélemysamlingen. RA; Lambornsamlingen. KB (SMS). Roggebiblioteket Strängnäs.

Arkivbesök, utländska
1. CARAN Paris. CAOM.
2, Les Archives Nationales.
3. CARAN Archives Nationales. Paris. Bibliothèque Nationale.
4. CAOM, anteckningar från besök 1993-11-23. Översikt av vol. i RA fört. nr 7.1 och 7.2.
5. Les Archives Nationales, Guide des sources de l’histoire de l’Amérique Latine et des Antilles dans les archives françaises. Correspondence CAOM. Inventoire provisoire du Fonds suèdois de Saint-Barthélemy. Div. information Les Archives Nationales
6. CAOM, 50 MI île de Saint-Barthèlemy, (fört. mikrofilm). Anteckningar vid besök 1995-10-03 (CAOM 296 D-JAH-CAOM. RA 294 D 296 finns ej på RA?). S:t Barthélemy-arkivet på Guadeloupe. (nu i Aix-en-Provence).
7. CAOM anteckn. D 296. 0m Goës, Bartelemy Chronique, ant. ”hann ej söka efter nedanstående (två dok.). RG 127 ABC-skolan), privata skolor 189/40. Förteckning över dokument från resa till Frankrike nov.-dec. 1993, anteckn, F-93-01-02/9 Aix Microfilm F-93-01-01/9 Aix Microfilm, CAOM Bibliothèque ant. från genomgång.
8. Arlette Magras Saint-Barthélemy ant. från besök. Brev till M. Eddie Stackelborough Saint-Barthélemy.
9. SOAS, dokumentation.
10. SOAS, ant. GB (London) 98 mitt INDEX fotokop-microfiche FBN 1,4,5.
11. SOAS Min genomgång av microfiche.
12. CAOM ant. 296 D, kartong som innehåller ett antal ”chemises” bl. a. om skolan. CAOM ant, om innehållet i bl. a. 296 D. RA ant. Arkivmaterial som jag noterat vid genomgång av Lamborn 26 (S 21, L 26).

Arkivbesök, utländska
1. ADBT. Information. Korrespondens.
2. Handskriven förteckning över litteratur mottagen troligen under besök på ADBT 1995 av kvinnlig studerande från Saint-Barthélemy, möjligen dotter till Yves Gréaux som Dan Brändström lärde känna som Saint-Barthélemy-stipendiat 1967. Révue Historique. Extrait du fascicule 491, Juillet-Septembre 1969. Introduction aux Archives anciennes de la Guadeloupe (1754-1848). Les Fonds suédois de Saint-Barthélemy. Även duplett. Anteckningar från besök 1994-04-11 vid ADBT.
3. Anteckningar från besök vid ADBT 1994-04-06 .
4. Anteckningar från besök vid La Mairie Saint-Barthélemy 1994-04-19.
5. AEBT. Korrespondens.
6. ---
7. AEBT. Anteckningar från besök. 1994-04-12
8. Anglikanska arkivet i Antigua. Anteckningar från besök 1994-04-13 och 1994-04-17 .
E.C. Baker. A guide to records in the Leeward Islands. 1965. Även duplett.
9. Methodist Archives S:t John's Antigua. Anteckningar 1994-04-14,17 från besök.
Methodist Church in the Caribbean and the Americas. Archival inventory. 1993. (Även bibliografi).
10. Metodistiska Arkivet Antigua. A Survey of the Archives of Selected Missionary Societies. 1968.
A guide to records in the Leeward Islands.
11. Jamaica Archives. Spanish Town Jamaica. Anteckningar från besök 1995-04-12

Katolska kyrkan, Metodister, Danska Västindien
1. AEBT. Skolan-katoliker. Skolbyggnad m. m. Skolan 1930-1980.
Jean Benoist & Gilles Lefèbvre. Organisation sociale, évolution biologique et diversité linguistique à Saint-Barthélemy.
2. Hanne Bang. Religious identity over two generations. Roman Catholic Immigrant and Convert families in Sweden.
3. ---
4. Metodisterna. The History of WMMS Vol I, Thomas Coke. Vol II, Turton Hodges, Vol. IV. Scott. Lapland.
5. Missions-Tidning. (Finns på UB).
N:o 5. 2 maj. 1836. 1:a sid. i numret, sid. 31, 37. Med försättsblad. Illustrationer ”Hedningarna”.
N:o 5. 1836. 1:a sid. i numret, sid. 37. Med försättsblad. Enda prot. religionslärare. 100 pund. ca. 1818. Turton öppnade en skola. Missionen började 1796.
N:o 5. 1836. 1:a sid. i numret, sid. 37-38.
N:o 3. 1837.1:a sid. i numret, sid. 31-32. Med försättsblad. Underrättelser från Saint-Barthélemy.
N:o 4. 1837. 1:a sid. i numret, sid. 31-32 SMS och Saint-Barthélemy.
N:o 5. 1837. 1:a sid. i numret, sid. 36-37. Med försättsblad. Metodister. Söndagsskola. Ca 1818. Thomas Coke. Turton öppnar en skola. Förföljelser på Tobago.
N:o 5. 1837. 1:a sid. i numret, sid. 44-47. Med försättsblad. Söndagsskola.
N:o 6. 1837. 1:a sid. i numret, sid. 46. Med försättsblad. Kannibalernas land.” /.../” ifrån 1805 , till närwarande tid, 1835, hafva wi alltid haft en Missionär anställd på ön, som ofta har warit den enda christna lärare härstädes” /.../
N:o 2. 1839. 1:a sid. i numret, sid. 15. M. Scott.
N:o 2. 1839. 1:a sid. i numret, sid. 15 -16. Med försättsblad. M. Scott ”Måndagen den 10 Dec. afgick Madem. Scott, syster till Predikanten G. Scott i Stockholm, till den Swenska ön S:t Barthelemy uti West-Indien/.../
N:o 8 1839. 1:a sid. i numret, sid. 63. Med försättblad. /.../ ”den utsända Lärarinnan för negerbarnen på S:t Barthelemy, Miss Scott, lyckligen anländt i början av mars månad.”
N:o 11. 1839. 1:a sid. i numret, sid. 99. M. Scott.
N:o 12. 1839. 1:a sid. i numret, sid. 99. Med försättsblad.
N:o 12. 1839. 1:a sid. i numret, sid. 99. M. Scott, krafter i avtagande.
N:o 8 1841. 1:a sid. i numret, sid. 6, Med försättsblad/.../”Missionswerket i Lapppmarken”.
N:o 8 1841. 1:a sid. i numret, sid. 62-64.
6. Metodist-Episkopalkyrkan i Göteborg. Allmänna Missionsfakta.
7. Danska WI. Parallell till Saint-Barthélemy: många kyrkor. Skolplikt. Skolor mest för vita. Danskheten

Per Tingbrand
Diverse texter av Per Tingbrand. (tryck och datorutskrifter)

Västindien, utbildning
Historical Notes on Education in Antigua 1837-1984. Lancaster Education in the Caribbean.
Joseph P. Farrell. Education and pluralism in selected Caribbean societies..Comparative Education Review.11(1967).
The Encyclopedia of Education. Karibien.
The Cambridge Encyclopedia of Latin America and the Caribbean

Lindblomska brevsamlingen. Vol 23.1817. 204.
Ant. från genomgång. 1994. Läroböcker utg. i Sverige. Forsström. Biblar i gymnasieskola

Irene Åbergs avskrifter
Handskrivna utdrag ur Saint-Barthélemy - rapporter till Finansdep.
Förteckning över Åberg-källor. Handskrivet register till ovanst.

Arkivmetoder
Rolf Lamborn. The Archives of Saint Bartholomew Rediscovered. The Swedish Pioneer. Vol. XV, January 1964, No.1, sid. 33-44.
Frank Jørgensen. De vestindiske lokalarkiver. Dansk Vestindisk Selskab Januar 1979, 14, Årgång Nr. 1.
Jean-Paul Hervieu. Les Archives de la Guadeloupe. Bulletin de la Société d’Histoire de la Guadeloupe. Nos 8-10, Année 1968, sid. 153-157.
Silvano Barrió López. Kungliga Högre Lärarinneseminariet 1994. Sammanfattning av Historisk metod. (1 sid.a)

Metoder Historievetenskap
Joan N. Burstyn. Narrative versus theoretical approaches: a dilemma for historians of women. History of Education Review. Vol. 19, No. 2 1990, sid. 1-7. Historievetenskap som teori och praktisk ideologi.
Lesley Johnson. The schooling of girls in the 1950s: Problems with writing a history of women’s education. History of Education Review. Vol. 19, No. 2, 1990, sid. 8-14.
Deborah Tyler & Lesley Johnson. Helpful histories? History of Education Review Vol. 20. No. 2 1991, sid. 1-8.
Henrik Berggren. 70 år i sanningens tjänst. En svensk klassiker. Erik Lönnroth förenar fantasi och disciplin i sitt sökande efter historien. DN 5.8.1998.
Anders Cullhed. Ett stort, dyrt rike. Inte ens på 1600-talet var Sverige riktigt svenskt. Anmälan av ”Stormaktstid. En antologi om svenskt 1600-tal”. DN 18.7.1998.
Lars Magnusson & Rolf Torstendahl. Världspolitiker och vanligt folk. Stor pluralism i historieforskningen. DN 14.4.1993.
Alf W. Johansson. Historieforskningens diskreta charm. Ett befängt vetenskapsideal har utarmat den svenska historieforskningen. DN 24.3.1993.
Alf W. Johansson. Den egna historien ger inspiration. Historievetenskapen måste uppmuntras till kritisk dialog med det förflutna. DN 11.5.1993.
Arne Jarrick. Människor i stället för tabeller. DN 22.4.1993.
Bo Stråth. Ställ språket i centrum. Historien blir lätt idealiserad om den baseras på händelser. DN 3.4.1993.
Eva Österberg. Historia som jämför. De små berättelserna behövs också. DN 5.5.1993.
Rolf Torstendahl & Thorsten Nybom. Historievetenskap som teori, praktik och ideologi. 1988.
Rolf Torstendahl. Historia som vetenskap. Introduktion till historieforskningen.1966.
David Levin. Forms of Uncertainty. Essays in Historical Criticism. Introduction. ”We Are All Critics, We are All Historians. Reflections on Method in the Study of Literature and History”. Utan datum. UB g 10006

Metoder, Case, Allmänt
Frank Alexander Ross. On generalization from limited social data. Teaching and Research in the Social Sciences 10 (1931) 32-37.
Mary M. Kennedy. Generalizing from single case studies. Evaluation Quarterly. A Journal of Applied Social Research. Vol 3 No. 4
November1979, 661-678.
Basil Bernstein. The structuring of Pedagogic Discourse. Volume IV. Class, codes and control. 1990.
Robert K. Yin. The Case Study as a Serious Research Strategy. Knowledge Creation Diffusion Utilization. Volume 3, Number 1, September 1981.
Jarl Backman. Rapporter och uppsatser. Utan datum.
Ivor Goodson. Subjects for Study. Case Studies in Curriculum.
Ivor Goodson. (Ed.). Social Histories of the Secondary Curriculum: Subjects for Study. 1985.
Charles C. Ragin. Introduction: Cases of "What is a case?" Charles C. Ragin & Howard S. Becker (Eds). What is a case? Exploring the foundations of social inquiry. 1992 sid. 1-16.
Stanley Lieberson. Small N's and big conclusions: an examination of the reasoning in comparative studies based on a small number of cases. What is a case? Charles C. Ragin & Howard S. Becker (Eds). Exploring the foundations of social inquiry. 1992, sid. 105-118.
Michel Wieviorka. Case studies; history or sociology? Charles C. Ragin & Howard S, Becker. (Eds). What is case? Exploring the foundations of social inquiry. 1992 sid. 159-172.
Charles C. Ragin. "Casing" and the process of social inquiry. Charles C. Ragin & Howard S, Becker (Eds). What is a case? Exploring the foundations of social inquiry. 1992 sid. 217-226.
Charles C. Ragin & Howard S. Becker (Eds). What is a case? Exploring the foundations of social inquiry. 1992. Notes sid. 227, 234. Index sid. 235-242.
Paul B. Foreman. The Theory of Case Studies. Social Forces 26.4, 1948. 409-419.
Encyclopedia of Educational Research.1992. Case study design.
The International Encyclopedia of Education. Volume 2. C. 1985. Case study methods

Utbildning och samhälle, Literacy
Ola Larsmo. Wallander, det har alltid gått åt pipan. DN 11.4.1999. Folkskolan upplöser samhället.
Lars Magnusson. Teorier om imperialism 1985.
Tom Campbell 1986. Sju teorier om samhället. 1986.
Herbert Tingsten. Gud och fosterlandet. Studier i hundra års skolpropaganda. Utan datum. Källor och litteratur.
Gloria Ladson-Billings. Beyond multicultural Illiteracy. Journal of Negro Education, Vol. 60, No. 2 (1991)

Kolonialism
Zac O’Yeah. Europeiska bopålar i indisk mylla. DN 8.8.1999. Även svenska Ostindiska kompaniet försökte slå ner egna bopålar vid Coromandelkusten.
Emil Lindahl Persson. Mörkrets hjärta. Kongo; kungliga ägare av koloni. Norrskensflamman 10.5.2001.
Stefan Jonsson. Afrika knäcks av yttre krafter. Om Samir Amin, global socialism enda vägen. DN 1.2.2001.
Sverker Sörlin. ”Jag blev inte motsagd.” För Columbus betydde urbefolkningens tigande ett godkännande. DN. Utan datum.
Peter Englund. Bräck halsen av varenda djefvel. Nya Sverige. DN 10.7.1993.
Grand Larousse encyclopédique. 1968. Colonie. Colonialisme.
Svensk uppslagsbok. 1947-1955. Koloni. Kolonialpolitik.
The New Encyclopedia Britannica. 1988. Colonialism.
The New Universal Encyclopedia. 1966? Colonization.
R. B. Haldane. Education and imperial policy. The Empire and the Century. 1905.
Jean-Paul Sartre. Kolonialism och revolution. 1971. Innehållsförteckning

Rapporter Scriptum
Egil Johansson. Bokstävernas intåg. Artiklar i folkundervisningens historia. April 1988. Scriptum Nr. 1. Forskningsarkivet vid Umeå universitet.
Egil Johansson. Läser och förstår. Artiklar i folkundervisningens historia. III. April 1988. Scriptum Nr. 10. Forskningsarkivet vid Umeå universitet.
Daniel Lindmark. Barnaundervisningen i Härnösands stift. Speglad i uppfostringkommitténs enkät 1813. April 1988. Scriptum Nr. 2. Forskningsarkivet vid Umeå universitet.
Daniel Lindmark. Undervisningen i Lappmarken enligt svaren på 1812 års uppfostringkommittés enkät. September 1989. Scriptum Nr. 16 Forskningsarkivet vid Umeå universitet.
Daniel Lindmark. En skola för staden, regionen och kyrkan. Elever, lärare och präster i Piteå skola före 1850. Februari 1990. Scriptum Nr. 20. Forskningsarkivet vid Umeå universitet.
Daniel Lindmark. Läs- och skrivkunnigheten före folkskolan. Historisk läskunnighetsforskning i nordiskt och internationellt perspektiv. December 1990. Scriptum Nr. 28. Forskningsarkivet vid Umeå universitet.
Tuuli Forsgren. ”...först at inhämta språket, och sedan deruppå lära sin Christendom...”. Om finska böcker och sameundervisning i Torne och Kemi lappmarker före 1850. September 1990. Scriptum Nr. 26. Forskningsarkivet vid Umeå universitet.

Rapporter Urkunden m.fl.
Daniel Lindmark. (Utg. av).1812 års uppfostringkommittés enkät. Svaren från landsförsamlingarna i Ångermanland. Oktober 1987. Urkunden Nr. 2. Forskningsarkivet vid Umeå universitet.
Daniel Lindmark. (Utg. av). 1812 års uppfostringkommittés enkät. Svaren från landsförsamlingarna i Västerbotten . Oktober 1987. Urkunden Nr. 3. Forskningsarkivet vid Umeå universitet.
Daniel Lindmark. (Utg. av).1812 års uppfostringkommittés enkät Svaren från landsförsamlingarna i Medelpad. Oktober 1987. Urkunden Nr. 4. Forskningsarkivet vid Umeå universitet.
Daniel Lindmark. (Utg. av).1812 års uppfostringkommittés enkät. Svaren från landsförsamlingarna i Jämtland-Härjedalen. Mars 1988. Urkunden Nr. 5. Forskningsarkivet vid Umeå universitet.
Daniel Lindmark. (Utg. av).1812 års uppfostringkommittés enkät Svaren från trivial-och stadsskolorna i Västerbotten . April 1988. Urkunden Nr. 6. Forskningsarkivet vid Umeå universitet.
Egil Johansson. Pater Noster i Rafnasil och Alphabeta varia. Eller några av kyrkolivets tecken. Arkivet, Historien, Rörelsen. Festskrift till Sven Lundqvist. 1987. Sid. 139-144. Övers. Alphabeta varia - some roots of literacy in various countries. B. Ericsson (Ed.). Swedish Aspects on Literacy. Sid.128-128. 1991.
Småskrifter. (Fem st.). Hopbragta av Egil Johansson och med delvis anknytning till Egil Johansson 1987 ovan.
Egil Johansson. "Kan själva orden" - en grundton i kyrkans undervisning med klangbotten i bönens och hemmets liturgi. Ragnhild Söderberg (red.). Läsning och skrivning före skolåldern (Literacy before school-start). Colloqium Paedolingiusticum 1993. 1994. Sid. 7-17.
Egil Johansson. "Mindre än minimum". Den gamla hemläsningen och föräldrarnas ambitioner för barnen i ljuset av folkskoleinspektörernas berättelser 1861-68. Forskning om utbildning Nr. 4. 1991. Sid. 28-43

Administration
IDC. Dokumentation- korrespondens, beställningar.
Material etc, inköp.
ALU-antällning.
110:49

Resor Västindien 1994, 1995
Korrespondens. Dokumentation

Riksbankens jubileumsfond
Projektet Utbildning och kolonialism 1993-1996 (Ansökningar, dokumentation)

Riksarkivet, Lambornsamlingen volym 26 (S 21)
Skolor. Skolstadga 1875. (Folkskolans första stadga). skurning av skolan, prästen bygger skola. Bailey 1877. Public schools. Brevink 1878. Bigard 1853. £ 400 1866. Skolkommitté. Falk och lärarrekrytering.
Thunborgs kyrkobok 1785-1789. Läskunnighet, läsmärken.. Slavar, döptes negerbarn. böcker-inventarium., vigslar på eng., fr., sv.
Thunborgs kyrkobok 1790. (3 ex.). Inventarium; böcker. Sven Thunborgs ankomst 7 mars 1875. Läsmärken.
Kyrkobok 1800. för Sophia Magdalena församling (2 ex). Forsström Fria tjenstehjon, negressen etc. arbetsnegern, plantationsnegern. Cathecismförhör. Skarprättare.
Dödsbon. Böcker, bl. a. skolböcker.
Svenska kyrkans räkenskaper etc 1804-1843 Böcker. Forsström Carlsson. Även utdrag 1 och 2.
Wesleyanska församlingen. Skolan 1804. Skolan 1820; Söndagsskolan blomstrar. Skolan1821. Skolan 1823, slavbarn i skolan. Skolan 1824; skola i magasin. Skolan 1825. Skolan 1826. Skolan 1827.

Kyrkoböcker 1813-1878. Fanny Skakel. Fri kulört dotter av framlidne skolmästare Skakel. William John Gräsberg, vit, fattig John L. Holm skolmästare.
Kyrkobok 1786-1874. Äktenskapskontrakt. lysningar och vigslar.
Dopböcker 1804-1842. Forsström, Lönner.
Svenska församlingen. Diverse uppgifter. Population. Forsström. Sockenstämma. SMS. Gouvernementspastor Carlsson. Kyrkorådet. Sv. kyrkan såld på auktion 1857. Befolkning, Falk, Bergcreutz. Rebecca Carpelle, lärarinna.
Anglikanska kyrkan. SMS (?) 100 pund. Biskopen av Antigua & Saint-Barthélemy.
Katolska församlingarna. Fattigkassan. Kyrkan går i konkurs 1835. Barmhärtighetssystrarna - skolan1852, 1855. Biskop Forçade och skolan 1854, 1855. Två frères anländer. Brev 1859. Haasum till Biskopen i Basse-Terre. Les soeurs. Fattigkassan. Thunborgs tal vid kyrkans invigning.
Tal. hållet vid kyrkans invigning i Gustavia den 22 juli 1789 av S. Thunborg.

Riksarkivet, Lambornsamlingen volym 87 (127-129).
Arkivanteckningar, metodisterna (Folio, A4)

Kopior av arkivalier.
Trälen. Ingen proselytering. Reformerta Katekes- och nattvardsförhör.
Philadelphia. Gudstjänst på engelska även på Saint-Barthélemy. Kyrkans inventarium. Metodister, Lutheraner.

Diverse arkivkopior RA (delvis osäker identifiering).
1. Skrivelse 1768 troligen från Kungen till ”gouverneur /.../ et autres dépendants (på Saint-Barthélemy). (Två sidor).
2. ”St. Chrisiophe le 27 juin 1689.” Flera öar bl. a. Saint-Barthélemy. (En sida). Osäker identifiering.
3. Skrivelse från Lars G Morsing 27.7, 1831. § 6. Skolan, anslag 100 pund. ”§ 7. Monsieur Carlsson vient de se marier avec une jeune veuve nommée Bonnet”. (Fyra sidor). RA. Saint-Barthélemys XI Handlingar 1831-32. (Även del av kopia av samma dokument).
4. Avskrift av Thunborgs patoralexaman 1782. RA.
5. Kyrkan Sophia Magdalenas Inventarium. (Två sidor). RA? Osäker identifiering.
6. (Del av) skrivelse till Kungl. Maj:t undertecknad 16 juni(?) 1800 av Georg af Trolle med bl. a. meddelande om ”Pastor Olof Kullbergs dödliga frånfälle”. Osäker identifiering.
7. Div. dok. ang. försvarsanläggningar på Saint-Barthélemy. RA. Lambornsamlingen Volym 67.
8. Div. dok. ang försvarsanläggningar på Saint-Barthélemy. RA. Lambornsamlingen Volym 67. Outre-mer. Guadeloupe. Carton No. 25. No. 4037. 1877-1878.
9. ”Boktryckarna” RA. (En sida). Ingen identifiering.
10. St. Martin bl. a. (En sida). Ingen identifiering.
11. ”Demain la grande” (?) (En sida). Ingen identifiering.
12. ”St. Eustache.” (En sid.a). Ingen identifiering. (En sida).
13. Thunborgs kyrkobok. RA 290. Läsmärken. (En sida).
14. Innehåll. Innehållsförteckning, bl.a. Inventarium och Catechismi och communionslängd. Undertecknad av Thorell. (En sida).
15. Kyrkans Sophia Magdalenas Inventarium. Undertecknat av Thunborg. RA 290. (En sida).
16 a.b.c. Kyrkobok vid Svänska Kyrkan Sophia Magdalena i Gustavia, Register. Forsström. RA 290. (En sida vardera).

Forskningsarkivet, Umeå universitet
Kopior från Forskningsarkivets bestånd av mikrokort (St Barthélemy).

Riksarkivet, förteckningar:
5 A. S:t Barthélemysamlingen RA.
5 B. Förteckning å handlingar rörande Guadeloupe. (JAH sid. 315).
5 C. S:t Barthélemy-arkivet på Guadeloupe. (Nu i Aix-en-Provence).
5.D. (Lamborns samling). Volymnummer Innehåll. Volymnummer 1-126. ( -129).
5 E. Specfikation av Lamborn- samlingens mikrofilmer. USA, National Archives Department of State. England, Public Record Office. Frankrike, Archives Nationales.
5 F. Dito fast med vissa tillägg, främst med ”koder” för bruksfilm.
6 A. REVERSAL. Bl.a. brev till Falk.
6 B. S:t Barthélemy-arkivet samt svenska samlingar. Förteckning över innehållet i Kartong S. 1-S. 29. (Lamborn-samlingen).
7 A. Rolf Lamborns samling rörande S:t Barthélemy. Historik, beskrivning.
7 B. Rolf Lamborns samling rörande S:t Barthélemy. Brev till Florence Lamborn. Efterleverans 1992.
8. Disponent Sten Simonssons S:t Barthélemy-samling. Bl.a redogörelse för ”S:t Barth - samlingens tillkomsthistoria. Förteckning över arkivalier etc. rörande S:t Barthélemy tillhörigt Sten Simonsson (bl.a. fört. över tryckta texter).

Riksarkivet, beställningar, anteckningar
1. Beställningar.
2. Genomgång av material, vid besök, vid lån via FA/UB. Anteckningar.
3. Information. Sökmedel, även egna.
4. Korrespondens.
5. Anteckningar vid genomgång av arkivmaterial hemma

Arkivbesök
6. Roggebiblioteket Strängnäs.
7. ---
8. Linköpings Stiftsibliotek.
9. Göteborgs stadsarkiv. Göteborgs stiftshistoriska sällskap. Göteborgs stift. Landsarkivet Göteborg. Iberoamerikanska institutet Göteborg. Erland Gadelii Göteborgs universitet.
10. KB.
11. Saint-Barthélemy-biblioteket Latinamerikainstitutet Stockholms universitet, bl. a. Åberg-källor. Uppsala universitet Carolina Rediviva, bl. a. The Report of Saint-Barthélemy. Bernadotteska familjearkivet c/o RA

Diverse tryckt material
H. Elovson 1928 Kolonialintresset under slutet av 1700-talet. (Samlaren) 1928.
Richard S. Dunn Servants and slaves: The recruitment and employment of labor (Colonial British America, Jack P. Greene and J. R. Pole Eds.). Slaves in America.
Eric Tuneld 1792. Geographie öfver Konungariket Swerige. Samt Därunder hörande Länder.
Antilles Guyanes. Circuit des Caraïbes. 1963. Les Guides Bleues. Saint-Barthélemy. WI allmänt.
Les Amis de St. Barth 1987 Portrait de Marius. Om skolan.
Glömd svenskkoloni i Västindien. DN 22/2 1953 (?) samt version 2/2 1958. Ensam 90-årig kvinna på S:t Barthélemy minns ännu svenska söndagsskolsånger.
Carl Sprinchorn. 1923. Sjuttonhundratalets planer och förslag till svensk kolonisation i främmande länder. (Historisk Tidskrift).
Jesus loves me Sång sjungen i metodisternas skola på Saint-Barthélemy. Ref. (Bad News or Good Tidings? Rolf Sjöström 2003).
H-NET Book Review 1997. Bokrecensioner. Om slaveriet. Utskrift från IT.
Mass Education in African Society 1944 Reading matter for literacy campaigns. Colonial Office. Innehållet verkar rimligt relevant.Två utdrag.
Guilbaud, Abbé Les étapes de la Guadeloupe religieuse. 1935. Endast innehållsförteckning

Saint Barthélemy (allmänt), Västindien (allmänt)
Coleridge. 1835 Sex månader i Westindien. År 1825. Med övers. och anmärkningar av C.A. Carlsson.
Sven Dahlman. 1786. Beskrifning om S. Barthelemy. Swensk Ö uti Westindien. Nyttan av Saint-Barthélemy, export från Sverige, religion, språk. Slaves in America; Saint-Barthélemy okänt.
Birger Wedberg, Tärningskast om liv och död. Rättshistoriska skisser. Kolonihistoria, Förvärvet av Saint-Barthélemy.
K-G Ohlin.1990. Våra första västindienfarare. Utdrag; två fotokopior.
Olof Strandberg. 1958. Lättjans öar.
C.T. Odhner. Sveriges politiska historia under Gustaf III:s regering Del I & II.
Folkunderv. i Sverige, undervisningshistoria. Kyrkan. G III och kolonier. Fem st. kopior.
Lars Edlund. Tvåbetygsuppsats. Slavhandeln, finanser, handel och sjöfart.
Bengt Euphrasén. 1795. Beskrifning öfver svenska vestindiska ön St. Barthelemi, Slav. Utdrag; två fotokopior. Sven Thunborg sid. 9. Population. En av de minsta öarna. sid. 9.
Jorden Runt. Nr 7-8. 1970. Undervisningsspråk.
Jorden Runt Nr 1. 1970. Rayalin, Präst 1812-1816. B. L. Ulrich.
Dan Brändström,1976 Les relations entre Saint-Barthélemy et la Suède entre 1784 et 1878. (Bulletin de la Socièté d'Histoire de la Guadeloupe No. 29). Skolan.
Dan Brändström, 1964 S:t Barthélemy på riksdagarna 1853-1878 Akademisk uppsats. Stencil. Uppsala universitet, Uppsala. Riksdagen, Lappland.
Dan Brändström,1967. Det svenska arkivet i Västindien. (Västerbottens-Kuriren. 28.12. 1967).
Svensk Uppslagsbok m. fl. Om Saint-Barthélemy.
Göran Skytte. 1985. Det kungliga svenska slaveriet.
N.E. Taube. 1916. Svenskarna på S:T Barthélémy. Kort 422. Skolan, curriculum, "mulattbarnen" undervisades i svensk geografi.
John Crocker 1968. The centaur guide to the Caribbean & El Dorado.
Erik Lauri. 1993. Saint Barthélemy - un peu de la Suède sous le soleil. (två sid.).
Erik Lindorm. 1958. Ett folk på marsch 1872-1914.
William Stone & Anne M. Hays. 1989. A cruising guide to the Caribbean.
Lennart Lundmark. 1971. Koloni i norr. ”I Norrland hava vi vårt Indien”. Citat tillskrivet Axel Oxenstierna. Rikskansler och rådman över Norrland.

Saint Barthélemy (allmänt), Västindien (allmänt)
Luthin. St. Bartholomew: Sweden’s colonial and diplomatic adventure in the Caribbean. 1934. Saint-Barthélemy-historia. Kolonihistoria. 1878 recession. Vive la France! En (1) röst i Riksdagen för Saint-Barthélemy. 2 kopior.
Histoire de l’imprimerie à Saint-Barthélemy pendant l’ époque suédoise. Ej dokumenterad.
Margit Påhlson. 1970. Saint Bartéhelemy - Un épisode colonial. Trebetygsuppsats.
Gilles Lefébvre. Français régional et créole à Saint-Barthélemy. Ej dokumenterad.
Gilles Lefébvre. 1981. Créativité lexicale et créolité à Saint-Barthélemy. (Etudes créoles Vol III n:o 2.1981). Linguistique. Population; French origins. Registres paroissiaux, sid. 95, källor, skolor, sid. 97?
Edgar Andersson. 1961. Mysterious eigteenth century Swedish settlements at Tobago and Barima. (The Swedish Pioneer 4. 1961. 131-145). Kolonihistoria.
Hannes Hyrenius. 1977. Royal Swedish slaves.
Jean Deveau. 1975 Le peuplement de Saint Barthélemy (ii).
Convention Mellan den franske och den svenske kungen 1784 ang. Saint-Barthélemy. 1784

Koloni, Kyrkor, Skolor
Ernst Ekman. A Swedish Career in the Tropics: Johan Norderling (1760-1828). The Swedish Pioneer. Vol, XV January 1964 Sid. 1-31. Norderling. Akademiker, intresserad av skolan. Undervisade son i hemmet. Sid. 4. Upplysningen; slavar och andra tillsammans. Slavskepp med ogjort ärende. Sid.7. Oroad över sina barns svenskundervisning.
Guy Lasserre. La Guadeloupe. Etude géographique. Tome II. Diss. 1961

Saint Barthélemy, (allmänt) 1990-tal
Tropical St -Barth. Annuel No 1.(1990).
Tropical St -Barth. Annuel 1992/1993. No 3.
Tropical St -Barth. Annuel 1993/1994. No 4.
Saint-Barthélemy. Information om hotell. Utan datum.
St Barthélemy. Informations municipales. Octobre 1993 No 2. Skolan.
St Barthélemy. Informations municipales. Février 1994 No 4.
St Barthélemy. Informations municipales. Avril 1994. No 5.
Ti Gourmet Art. Gastronomie. Hôtels etc. 1993/1994.
St -Barth Magazine. Avril 94.
St -Barth Magazine. March/Avril 1994. page 17-20.
Le Journal de St. Barth. 14 avril 1994

Saint Barthélemy, (allmänt)
Eglise de Guadeloupe. (Bulletin Réligieux du Diocèse. Juillet 1982) Les paroisses de Saint-Barthélemy.
Maisons Coté Sud. Mai-Juin 1992. Arkitektur, inredning på Saint-Barthélemy

Personer
Harald Tigerström. Östgötapräst på Saint Barthélemy. Sverigekontakt 3/9 1996. C. A. Carlsson.
Elfsborgs Läns Annonsblad. utan datum Var är prosten Carlsson Rådmans fader, gravsatt?. (Även duplett).
Jan-Arvid Hellström. Carlsson - Präst och poet i Västindien. S:t Barthélemysällskapets årsskrift 1981-1982.
Sten Forsberg. Gravstenarna berättar. S:t Barthélemy-sällskapets årsskrift 1981-1982. B.L. Ulrich. (Artikeln i samma dokument som ovanst. av JAH).
Upfostrings-Sälskapets Tidningar. N:o 64 1785. Sven Thunborgs brev 12 maj 1785. Saint-Barthélemy illa ute innan Sverige tog över.
Benson. The Swedish Colony in the West Indies. The Chronicle No. 1 1954. Sid. 2-8. Ingen entusiasm i Sverige för Saint-Barthélemy, blir för dyrt. 1784, ockupationen, Thunborg. Kort 420.
Jan-Arvid Hellström. ”Tankar om ön Barthélemy”. Kyrkohistorisk årsskrift 1980 Sid. 127-130. Saint-Barthélemy-historik. Thunborg.
Sven Ola Swärd. En smålandpräst i Västindien. Smålandsposten 28.12.1973. Thunborg.
Hilding Pleijel. En småländsk skeppspräst på Gustav den tredjes tid. Militärhemmet 27.12 1965. Thunborg.
Lunds stifts Herdaminne. 1951. Biografi Thunborg.
Stockholms-Tidningen 11.11.1942. Negrer i tårar när svenska flaggan ströks. 1878. slave, secession. Bror Ludvig Ulrich.
Stockholms-Tidningen dec. 1942. Sigrid Ulrich berättar om skilsmässan från svenskön. Bror Ludvig Ulrich.
Hudiksvalls Tidningen 7 .7. 1979 (?) Apropå - Flykting 67” - visste ni att... Pastor på Saint- Barthélemy blev kyrkoherde i Hudiksvall. Lönner.
The Report of St. Bartholomew No. 84 12 April 1806. Forsström.
Västerbottens Folkblad 29.10.1968. S:t Barth-stipendiaterna nu på plats. Tupparna håller morgonkonsert för länsbor

Saint Barthélemy, (allmänt), Curriculum
Fäderneslandet 2.5.1866.
Fäderneslandet 16.2.1867.
Upfostrings-Sälskapets Tidningar Januarius-Junius 1785. N:o 23. 24 Mart. 1785 Beskrifning På Öen Barthelemi
Upfostrings-Sälskapets Almänne Tidningar Januarius 1786. Handel.
Upfostrings-Sälskapets Almänna Tidningar September-december 1787.
Svea-Rikes Annaler Utgifvne af Upfostrings-Sälskapet 1787. Upfostrings-Sälskapets Almänna Tidningar N:o 24. 26.10. 1787. Svenska Adressen. Bättre Tider blifva endast Följder af en Bättre Upfostran.
Upfostrings-Sälskapets Almänna Tidningar September-december 1787.
Upfostrings-Sälskapets Almänna Tidningar N:o:30. 9.11. 1787. Svenska Adressen. Bättre Tider blifva endast Följder af en Bättre Upfostran. Fortsättning och slut

Svensk utbildningshistoria
Historisk Tidskrift Skollärare på landet före 1842.
Helena Hoas. Den lärda skolan på Gotland. Läroverk 1820-1905

Anglikanska kyrkan
Anglikanska stiftsarkivet Antigua. (Archives of the Anglican Diocese of Antigua).
1. Know your Church. A comprehensive review of the Anglican Church in the Diocese of the North Eastern Caribbean and Aruba formerly the Diocese of Antigua. (Utdrag). ”The Church in St. Bartholomew (St. Barts)”. ”The Church and education”. Moravians. Methodists. Anglicans.Fight illiteracy. 3 R’s, ca 1885. The Ecclesiastical Record of the Diocese of Antigua 1843-1887. Rolf Sjöströms anteckningar och excerpter.
Policy, pengar till utbildning, sid. 1,2. finance, school, motives, churches, Anglicans. Teachers, methods, sid. 3. Confirmations in Saint-Barthélemy sid. 3 ff. Bishop visitations, passim. The Bishop’s Diary.
2. A History of St. Bartholomew’s Church. 1845. Sid. 2. The Sunday School and Choir. Sid. 7, 9.
St. Bartholomew’s Anglican Church. 150th Anniversary 1830-1980. OBS! Troligen ej ön utan helgonet!
3. Centenary of the Diocese of Antigua. August, 24.1842 - August 24, 1942. (Även duplett). OBS! August 24, St. Bartholomew’s Day! Om
biskopens visitationsresor till bl. a. Saint-Barthélemy.
List of Bishops and Clergy who have served in the Diocese 1842-1942. Centenary of the Diocese of Antigua. August 24-August 24 1942. OBS! Ej samma som liknande titel ovan!
4. Diocese of Antigua. 1842-1942. Centenary Calendar. 1943.
Olva Flax. The influence of Church and School upon the Antiguan Society. A Study of the first 50 years after Emancipation. Utan datum. The lady Mico Charity, sid. 9. Methodists opened the first school in Antigua and perhaps W.I, sid. 10

Slaveriet
Div. tidningsartiklar som behandlar slaveriet ur olika aspekter, skadestånd till slavättlingar, svensk skuld- de slavar som fångades i Afrika slogs i svenska järn, "Vi kommer alla från Afrika". (2000-2002)

Saint Barthélemy, Historia
Georges Bourdin. 1978. Histoire de St. Barthélemy. Konjunkturer. Population. Motiv för Saint-Barthélemy. Delaware. Koloniala ambitioner. Handel, Handskrivet Index av Rolf Sjöström.
Georges Bourdin. Utdrag ur ovanstående.
C. Fabre. 1979. De clochers en clochers. Saint Barthélemy

Saint Barthélemy, Skolan
Heribert Seitz .1934. S. Barthélemy. En svensk koloni. 1784-1878. (Livrustkammarens utställningar). Privatlärare i bostaden. Carlssons skola. G III skriver under i Paris 1784. Skolan sid. 14. Kolonihistoria. School building. Källor, ill.
Charles Robequain. 1949. Saint-Barthélemy. Terre Française. sid. 17, skolan. 1946, 50 % illit., sid. 34. Religiös statistik sid. 35.
Charles Robequain. 1958. Madagascar et les bases dispersées de l’union Française .
E. Revert 1955. Terres lointaines. La France d’Amérique.
Alf Åberg. De första utvandrarna. Svenskars öden och äventyr i Nord- och Sydamerika under 1800-talets första hälft.
Ann W. Brittain. 1990. Migration and the demographic transition: A West Indian example. (Social and Economic Studies 39:3. 1990. 33-64).
Carrol B. Fleming. 1989. Adventuring in the Caribbean.
Gösta Franzén. Svenskstad i Västindien. Gustavia på Saint Barthélemy 1974. Läsanteckningar.
Diverse material från Saint-Barthélemy-sällskapet

Saint Barthélemy, undervisning
Forskning om utbildning.1.1975. Sid. 17-31. Birgitta Odén. Läskunnighet och samhällsförändring. (Om Egil Johanssons avhandling).
Forskning om utbildning. 3.1975. Repliker och kommentarer. Läskunnighet och samhällsförändring. Egil Johansson, Birgitta Odén.
Historisk Tidskrift. 1986 Börje Harnesk. Patriarkalism och lönearbete under 1700-1800-talen. Tjänstehjonsstadgan, patriarkalisk renässans. Sid. 328, 351, 354. Summary sid. 355.
Bengt Sandin. Hemmet, gatan, fabriken eller skolan. Utdrag. Summary. Skola 1600-1850. Egil-social kontroll, sid. 47. Hustavlan sid. 50. Skola och hemunderv, sid. 53. Charity schools, sid. 266. Skolordning 1820.
Jan Agrell. Pedagogisk Tidskrift. 1959. Den pedagogiska debatten i Sverige 1807-1820. Silverstolpe-1812 års uppfostringskommitté, sid. 18. Läroverkets sekularisering, sid. 22.
E.O.E. Högström. S. Barthelemy under svenskt välde. 1888. Utdrag sid.15, 58. Fem skolor.
Ulla Johanson. Öppna för alla och envar? Efter största möjliga likformighet? Om likvärdighet i svensk skola i ett historiskt perspektiv. Manuskript. Läroverksstadgan 1859.
Swensk Författnings-Samling för 1859. Läroverksstadga 1859.
Åke Holmberg. Världen bortom västerlandet. Svensk syn på fjärran länder och folk från 1700-talet till första världskriget. 1988 Utdrag sid. 77-81. O. E. Bergius försvarar slaveriet.
O.E. Bergius. Om Westindien. 1819. Språk sid. 36.
B. Gottfr. Westling. Hufvuddragen af den svenska folkundervisningens historia. 1900. Innehållsförteckning.
Nils Torpson. Svenska folkundervisningens utveckling till 1842. Undervisningsmetod, sid. 210. Växelundervisning-Lancaster. Utdrag, två fotokopior.
Kyrkohistorisk Årsskrift 1986. Recension av S.-Å. Selander; ”Livslångt lärande i den svenska kyrkoförsamlingen Fleninge 1820-1890”. Skolreformen 1842 sent på Saint-Barthélemy. (Behöll kyrkan greppet längre?).
The Oxford English Dictionary. Om cipher, reduction
Serge Thirioux. Les problèmes posés par l’administration des ïles de Saint-Martin et Saint-Barthélemy. Utan datum. Diss. Skolan sid. 38. Methodists sid. 35. Insularitet. Svensk identitet. Satellitism. Slav och Rayanal.

Saint Barthélemy (allmänt)
Leif-Owe Hubertsson. St-Barthélemy och andra små Västindiska pärlor. 1996. Skolan 1818. Saint-Barthélemy idag.
Mårten Barck & Tobias Borgström. Redaktör Bergstedts dilemma. En studie av abolitionism anti-abolitionism. B-uppsats 1996. Omedvetet rasistisk människosyn. Abolitionist och rasist? Svenska slavlagar. Rationell rasism? Racial slavery. The Report of Saint Bartholomew politiskt neutral, tycks dock spegla omedvetet rasistisk människosyn, sid. 57. Sammanf. sid. 57 ff. Omräkning av piastrar till dagsvärde, sid. 62 Antirasistiska åsikter, sid. 59.
Ny illustrerad tidning.(Noveau Journal Illustré). Stockholm le 27 avril 1878. ”La Suède qui s’en va”. Rétrocession. Maskinskrivet utdrag.
The Cambridge Encyclopedia of Latin America and the Caribbean. (Endast som uppgift om möjlig källa).
RES 13.2 1999. Olle Nyman om Saint-Barthélemy.
Sverigekontakt 1.3.1997. Emigrationsforskning.
S:t Barthélemy Journalen. 1.1999 Jubileumsnummer! 35 år med Sällskapet. Saint-Barthélemy - historia, idag

Saint Barthélemy, Koloni
Sunt Förnuft 5.1996. Det ”svenska” skatteparadiset. Turism enda exportinkomst av betydelse.
Amina Mama. DN 9.3.1993 Skyll inte allt förtryck på kolonialismen.
Pat Manning. Sugar island slavery. Resencion av Arthur L. Stinchcombe. ”Sugar island slavery in the Age of Enlightenment. The Political Economy of the Caribbean World”. 1995. Från Internet.
A.Th. Goës. Minnen från vår förra besittning Saint-Barthélemy. Ymer 1882. S:t Jean, L’Orient och Grandfond. Sid. 119-139. F.A.Lönner, sid.122. ”Negrer och färgade”. Sid. 128. Baltazar Biguard (Bigard ). Sid. 132. 2). Coroçol, Colombier, Anse d’Ecailles. Sid. 150-164. 3). Franska utvandringen. Sid. 169-182. B. L: Ulrich? Language sid. 170.
Rennard, Joseph, Abbé. Essai bibliographique sur l'histoire religieuse des Antilles Françaises. 1931. Rennard, Joseph, Abbé. Histoire religieuse des Antilles Françaises. Des Origines à 1914. 1954. Saint -Barthélemy ca 1700, Sid. 62-63. ”Negrer” från Guinea.
Hansen, Holger Bernt. Mission, Church and State in a Colonial Setting. Uganda 1890 - 1925. 1984.
Craig B. Howley. The small rural primary school. 1988.

Svensk historia
Barbro Holmdahl. Tusen år i det svenska barnets historia. Broschyr.
25 år på tronen. (Svenska kungaätter) Svenska Dagbladet 6.6.1998.
Karin Johannisson. Historien som skuld. DN 9.6.1999.
Carl Arvid Hessler. Stat och religion i upplysningstidens Sverige. 1956.
Ingvar Svanberg & Mattias Tydén. Tusen år av invandring. 1992.
Hans Axel Holm. Den mäskliga rörlighetens historia. Nationalkänslan är ett påhitt som kom med Europas industrialisering. Recension av Ingvar
Svanberg & Mattias Tydén. Tusen år av invandring. DN 12.5.1993.
Sverker Sörlin. Från öppna landskap till svenska landskap. ”Varje nation har uppfunnit sin egen typiska natur.” DN 13.1.1998.

Religion - utbildning
Gunnar Richardsson. Svensk utbildningshistoria. (broschyr).
Moa Mathis. Tala engelska som jag, eller tystna. Recension av Jan Svartvik. DN 1.6 1999. ”Engelska - öspråk, världsspråk, trendspråk.
Lisbeth Gustavsson. ”Jag är en störare av ordningen”. Västerlandets kyrka skuldbelägger njutningen. DN 22. 5. 1999.
William G. McLoughlin. Evangelical childrearing in the age of Jackson. Francis Wayland’s wievs on when and how to subdue the wilfulness of children. Journal of social history. Number 1. Fall 1975. Sid. 21-43.
Howard Swinstead. Rev. The Cathecism of the Church in Sweden and England Compared in English. 1918.
August Strindberg. Petit Catéchisme à l'Usage de la Classe Inférieure. 1982

Korsmärken
Carmel Church Book 1813. Jamaica Archives.
Nationalencyclopedin. (Fyra utdrag).
Nordisk Familjebok. 1951.
C.G.Hofmeyer. Die Haus- und Hofmarken. MDCCCLXX.
Les Progrès de l’instruction élémentaire de Louis XIV à Napoléon III.
D’après l’enquête de Louis Maggiolo. (1877-1879). (Utan tryckår).
L’alphabétisation à Falaise. De 1670 à 1789. Annales de Normandie. (Utan tryckår).
The Oxford English Dictionary. 1989.
Trésor de la langue française. Dictionnaire de la langue du XIX:e et du XX:e siècle. (1779-1969). (Två utdrag 1981 och 1986).
István György Tóth. L’alphabétisation des paysans en Transdanubie Occidentale au Temps des Lumières. 1984.
Jochen Richter. Zur Schriftkundigkeit mecklenburgischer Bauern im 17 Jarhundert. 1981.
Marie-Christine Rodriguez & Bartolomé Bennassar. Signatures et niveau culturel des témoins et accusés dans les procès d’inquisition du ressort du Tribunal de Tolède (1525-1817) et du ressort Tribunal de Cordoue (1595-1631). (Utan tryckår).
Utskrifter från uppslagsverk. (Två utdrag). ”marque” och ”ordinaire”

Överord
Konferensen Svenska överord. Program och skriftliga meddelanden från Raoul Granqvist.
Ronny Ambjörnsson. Sparrman fördömer vita attityder. Lasse Berg och Ronny Ambjörnsson oense. DN 4.5.1993.
(Från Reuter). Döva tvingas slava. USA, Sju mexikaner gripna för människosmuggling. DN 31.7.1997.
Leif Jakobsson. Den vite mannens börda består. Två bilder av Sveriges ädla roll i roll i världen från slaveri till apartheid. DN 27.7.1997.
Jackie Jakubowski. Christopher Columbus hemliga mission. DN 20.7.1997.
Olof Santesson. Historiens ”om” till någon nytta. DN 11.8.1997.
Henrik Berggren. I utopiernas tid. Djärv avhandling om kollektiv identitet i Europa 1789-1989. Recension av Håkan Thörn: Rörelser i det moderna. Politik, modernitet och kollektiv identitet i Europa 1789-1989. DN 6.6.1997.
Louis Faye. De sår frön över gränsen. Har den afrikanska diasporan någon plats i dagens Sverige? Louis Faye diskuterar kulturernas förnyelse. DN 10.2.1998.
Ama Ata Aidoo. Forten röjer slaveriet. DN 17.07.2001.
Fredrik Arvidsson. Svensken vetenskapligt kartlagd. ”I går talade professor Åke Daun om svenskarna på Umeå universitet.” Västerbottens-Kuriren 21.2.1997. sid. 17, se även sid. 1.
Ola Larsmo. Sverige, Sverige främlingsland. Historien om den kolonialstat som nästan blev. Politikens, kulturens och idéernas Arena. Nr 5, November 1996, sid. 36-40.
Inget nytt efter OJ Simpson Tal om ursäkt för slaveriet väcker starka känslor i USA. DN 15.8.1997.
Slavstatistik från Saint-Barthélemy. Källa: Hannes Hyrenius 1977, sid. 13
The Report of Saint Bartholomew. 30.12.1816. Om slavauktion, overheadbild.
Definitioner. Guadeloupe, Karibien, Västindien, Stora och Små Antillerna. Anteckningar

Varia
Peter Wilhelmsson. Den Wesleyanska metodismen i England 1740-1800 ur ett socialt perspektiv. C-uppsats.
Per-Olof Enqvist. Kartritarna. 1992. Om Hesisenberg och kvantfysik.
Carl Rudbeck. Att utforska själens mörka natt. Carl Rudbeck om Michel Focaults liv och verk. DN 4.5.199