Identitet
Referenskod
Titel
Datum
- 1910 - 1936 (Arkivbildning)
Beskrivningsnivå
Omfång och medium
Sammanhang
Arkivbildare
Biografiska anmärkningar
Arkivinstitution
Arkivhistorik
Förvärvsinformation
Gåva Acc 2012/14
Innehåll och struktur
Omfattning och innehåll
Digitiserat material
Bevarande- och gallringsvärdering och schemaläggning
Periodiseringar
Uppordningssystem
Villkor för tillgång och användning
Villkor för åtkomst
Villkor för reproduktion
Materialspråk
Materialskript
Språk och skriptananmärkningar
Fysiska egenskaper och tekniska krav
Sökhjälpsmedel
Uppladdat sökhjälpmedel
Besläktat material
Existens och placering av original
Existensen och placering av kopior
Relaterade beskrivningsenheter
Anmärkningar
Anmärkning
ARKIVBESKRIVNING:
Frida Åslund 20/1 1879 - 4/10 1937, föddes i Umeå av avvittringslantmätaren och författaren Daniel Åslund och Maria Sofia Linder. Frida Åslund tog folkskollärarinneexamen 1901 och arbetade som folkskollärarinna i Horndal, By socken i Dalarna.
Frida Åslund kom från en konstnärlig familj. Hennes två bröder Elis Åslund och Helmer Osslund, var kända konstnärer och även Frida målade. Främst gjorde Frida Åslund sig känd genom ett flitigt skriftställande och medarbetade i flera tidskrifter. Hon författade ett flertal romaner och folklivsskildringar. I böckerna finns autentiska detaljer, som fortfarande lockar till igenkännande pusselläggning för dem som känner till Umeå förr och nu. Hennes författarskap behandlar bl.a. barndomens Umeå på 1880-talet. Frida Åslund började redan som liten att skriva ner olika händelser och notiser i dagboksform. Ett genomgående tema i hennes böcker är barnets nyfikenhet och barnets allvar. Den största delen av hennes böcker motsvarar denna barndagboksform.
Frida Åslund erhöll även flera priser för sitt författarskap. Hennes första bok, romanen Katarina-Anna utgavs 1910. Den följdes 1911 av Bangkeholm och 1912 av Carmen Bangk. Efter denna period av herrgårdsromaner gav inte Frida Åslund ut någon bok under13 års tid. Om hon under den långa tiden gjorde uppehåll i sitt skrivande, eller om hon skrev för framtida publicering är ej klarlagt.
1925 var alltså det år då Frida Åslund återupptog utgivningen av sina litterära verk, då inom en helt annan genre än tidigare, nämligen barnbokens. I tre böcker utgivna med några års mellanrum på folkskollärarnas egna förlag, Saga och Kamraterna, skildrar hon sin egen uppväxttid. Boken Folke och Frida (1925) skildrar Frida Åslund upplevelser från sju till nio års ålder. Nästa bok Frida i Per-Nils gården (1928) täcker hennes äventyr tills hon fyllt tio år. I boken Tiden går (1932) berättar hon om sina äventyr i 12 - 15 års ålder. Under denna självbiografiska barnboksperiod gav hon också ut ett par andra böcker bl.a. romanen Främlingsfolket i Degerforsa (1929), vilken behandlar de problem som mötte ett inflyttat par från Frankrike i Västerbottnisk glesbygd. Romanen bygger på verklighetsbakgrund. Under sitt fortsatta författarskap kom Frida Åslund att ge ut både barnböcker och böcker förvuxna, bl.a. dessa barnböcker: Pelles stuga och Norrsundabarnen (1933), den senare för övrigt översatt till danska, 1934 kom den romantiska berättelsen om Gertru från Svartliden ut. 1935utkom återigen en barnbok, nämligen sjömansberättelsen om Jungman Niklas Bock. 1936respektive 1937 utökades Frida Åslunds utgivna produktion med ytterligare två barnböcker, nämligen Önskedagen och andra barnhistorier följd av En riktig julstuga. Året efter hennes död utgavs barnboken Storfågeln och andra Norrlandsberättelser. Förutom sin bokproduktion skrev Frida Åslund ca 200 noveller.
Där inget annat anges innehåller volymerna både koncept och manuskript.
Där uppgifter har återfunnits om publiceringsår, datum samt var berättelsen har publicerats har detta angetts.
Alternativt/alternativa signum
Sökingångar
Sökingångar på ämne
Sökingångar på namn
- Åslund, Frida (Ämne)
Sökingångar för handlingstyp
Förteckningskontroll
Beskrivningssignum
Institutionssignum
Regler och/eller standarder som används
Status
Detaljnivå för beskrivning
Datum för tillkomst revision borttagande
Digitaliseringkompletteringar pågår maj 2024