Identitet
Referenskod
SE Q Handskrift 132
Titel
Sigurd Fries arkiv
Datum
- 1943 - 2014 (Arkivbildning)
Beskrivningsnivå
Arkiv
Omfång och medium
1,50 hyllmeter
Sammanhang
Arkivbildare
Arkivinstitution
Arkivhistorik
Förvärvsinformation
Gåva 2012/4, 2016/25, 2020/2
Innehåll och struktur
Omfattning och innehåll
Arkivet innehåller bl.a. en omfattande korrespondens samt arbetsmaterial kring Fries växtnamnsforskning och utgivningen av Iter Lapponicum.
Bevarande- och gallringsvärdering och schemaläggning
Periodiseringar
Uppordningssystem
Villkor för tillgång och användning
Villkor för åtkomst
Arkivet är fritt för forskning
Villkor för reproduktion
Delar av materialet kan omfattas av lagen om upphovsrätt
Materialspråk
- latin
- svenska
Materialskript
Språk och skriptananmärkningar
Fysiska egenskaper och tekniska krav
Sökhjälpsmedel
Uppladdat sökhjälpmedel
Besläktat material
Existens och placering av original
Existensen och placering av kopior
Relaterade beskrivningsenheter
Anmärkningar
Anmärkning
Sigurd Fries föddes i Stockholm 1924. Han var född i en släkt som i generationer varit botaniker. Sigurds egna studier kom däremot att ha en inriktning mot språk. Han disputerade i ämnet nordiska språk vid Uppsala universitet 1957 med avhandlingen Studier över nordiska trädnamn. Mellan åren 1957-1968 innehade han en docenttjänst i nordiska språk vid Uppsala universitet. 1969 utnämndes han till professor i svenska språket, särskilt nusvenska, vid Umeå universitet. En professorstjänst som han kom att inneha fram till sin pensionering 1988.
Sigurd Fries akademiska forskning kom till stor del att handla om dialektologi, namnforskning och språkhistoria. Som son och sonson till botaniker kom han att särskilt ägna sig åt forskning kring svenska växtnamn.
Vid sidan av sin akademiska bana var Sigurd Fries även bl.a. ledamot av redaktionskommittén för nationalupplagan av Strindbergs samlade verk, medlem av Arbetsgruppen för svenska växtnamn samt ledamot i styrelsen för Dialekt-, Ortnamns- och Folkminnesarkiven samt Svenskt visarkiv (DOVA-styrelsen). Han var även ledamot i lärda sällskap som Kungl. Vitterhetsakademien och Kungl. Skytteanska Samfundet.
Efter sin pensionering kom Sigurd Fries tillsammans med bl.a. sin fru Ingegerd Fries att arbeta med utgivningen av Carl von Linnés lappländska dagbok från 1732 - Iter Lapponicum. Ett omfattande arbete som kom att resultera i tre volymer utgivna av Kungl. Skytteanska Samfundet åren 2003-2005.
Sigurd Fries akademiska forskning kom till stor del att handla om dialektologi, namnforskning och språkhistoria. Som son och sonson till botaniker kom han att särskilt ägna sig åt forskning kring svenska växtnamn.
Vid sidan av sin akademiska bana var Sigurd Fries även bl.a. ledamot av redaktionskommittén för nationalupplagan av Strindbergs samlade verk, medlem av Arbetsgruppen för svenska växtnamn samt ledamot i styrelsen för Dialekt-, Ortnamns- och Folkminnesarkiven samt Svenskt visarkiv (DOVA-styrelsen). Han var även ledamot i lärda sällskap som Kungl. Vitterhetsakademien och Kungl. Skytteanska Samfundet.
Efter sin pensionering kom Sigurd Fries tillsammans med bl.a. sin fru Ingegerd Fries att arbeta med utgivningen av Carl von Linnés lappländska dagbok från 1732 - Iter Lapponicum. Ett omfattande arbete som kom att resultera i tre volymer utgivna av Kungl. Skytteanska Samfundet åren 2003-2005.
Alternativt/alternativa signum
Sökingångar
Sökingångar på ämne
Sökingångar på namn
- Linné, Carl von (Ämne)
- Fries, Sigurd (Ämne)
Sökingångar för handlingstyp
Förteckningskontroll
Beskrivningssignum
Institutionssignum
Regler och/eller standarder som används
Status
Detaljnivå för beskrivning
Datum för tillkomst revision borttagande
GL 2020-03-20