Brev från August Strindberg till hans advokat John Dondorff 1911-1912 rörande förmyndarfrågor med mera. Dödsattester, testamentsavskrifter och brev vid författarens frånfälle, samt handlingar vid hans dotters Greta Strindberg - von Philps död 1912
Samlingen innehåller handlingar från Säby gård i Aspö, Södermanland och släkten Wrangel af Lindeberg, som innehade fideikommisset Säby från 1724 till 1977
Bokspännen, bokpärmar, fragment av text och illustrationer som kan kopplas till KB:s samlingar, men ej till enskilda objekt i samlingarna. Hit även okända fragment
Det material efter Tore Nilsson som överlämnats till Umeå universitetsbibliotek är nästan uteslutande hans hembygdsforskning kring Vännäs och Ume gamla socken. En stor del av materialet är anteckningar och underlagsmaterial till en planerad utgivning av en serie böcker om byar i gamla Ume socken.
Stilprov och litteratur rörande boktryckarkonstens teknik och historia; 146 nummer i 368 band, varav 47 saknades när samlingen kom till KB. År 1868 överflyttades de svenska stilproven till huvudsamlingen av dylika
"Jorde-book på her Christiern Claesson [Horn] frijherre till Åminne jordegods, som honom uthi rätt syskerne skijfft för en broder dell tillfallin ähr på sitt faderne pro anno 1585"
Samlingen innehåller en äldre handskriven kortkatalog till Kart- och bildsamlingen Svenska historiska planscher i Kungliga biblioteket, signum: KoB Sv. HP
Samling i 39 band av franska rättsfall från 1600- och början av 1700-talet med proveniens från Carl Gustaf Tessin. Samlingen innehåller ett betydande antal "factums" som saknas i Bibliothèque nationale
632 verk i 682 band och häften enligt följande fackindelning: 1. Allm. (vetenskapliga verk med kortare notiser om romer) 2. Etnogr. (etnografiska och historiska arbeten) 3. Språkvet. (romska språk, slang o.d.) 4. Zigen.litt. (litteratur på romska språk samt översättningar och bearbetningar) 5. Vitt. (skönlitterära verk med motiv ur romernas liv eller med romer som handlande personer)
Politiskt tryck; förordningar, offentligt tryck, politiska broschyrer, manifest, dissertationer, verser över enskilda. 2/3 från Tyskland, övriga från England, Holland, Frankrike, Spanien, Danmark, Ryssland och Polen
Samlingen innehåller exempel på förvaring, märkning med mera från KB:s samlingar; kapslar, band, mappar, transportkapslar, etiketter, exlibris, blanketter, brevpapper
Böcker med kunglig proveniens: Hedvig Eleonora, Ulrika Eleonora, Lovisa Ulrika, Gustaf III och KarlXIII, samt böcker från privatsamlare som Adam Horn, Carl-Gustaf Tessin och Lars von Engeström
KB:s samling av tryckta skrifter på manchu (respektive manchu och kinesiska). Översättningar till manchu av kinesiska verk: klassiker, filosofi, språkvetenskap, skönlitteratur med mera, samt några originalverk på manchu
Frans Braconier, grosshandlare i Halle, fick sonen Jean Jacques (1779-1828). Med Charlotta Sofia Beijer (1785-1862) blev han far till Frans Lorens (1811-1878), Carl Ludvig (1813-1895), Jean Jacques (1818-1891) och Herman Oscar (1824-1909). Fanjunkaren Herman Braconier g.m. Augusta B. f. Lagerberg (1831-1919) fick sonen Jean Herman. Häradshövdingen Jean Braconier (1870-1940) gifte sig 1904 med Elsa B. f. Arrhenius (1878-1960), dotter till häradshövdingen Karl Arrhenius (1849-1922) och Turinna A. f. Löwegren (1854-1907), som i sin tur var dotter till Ludvig Löwegren (1817-1894) vars pappa var Jöran Löwegren (1775-1833)
Boken tryckt av Andreas Gutterwitz i Stockholm 1607. Innehåller rättelser och anteckningar, troligen av Erik Jöransson Tegel, vilka senare infördes i 1609 års upplaga. Nyare band med ryggtitel: "Orsakerna till Sigesmunds afsättning"
1 volym i pergamentband, 8:o, 59 sidor Ögonvittnesskildring på latin och franska av den jesuitiske ambassadören Heinrich Schachts vistelse vid Gustaf II Adolfs hov
Stambok som tillhört officeren Matthias Ekher eller Eckhert. Använd i Polen, Tyskland, Danmark och Sverige 1627-1638.
Tvär-8:o. (1) blad på pergament,(44) blad på papper. Illustrerad med 43 handritade vapenavbildningar i färg och två helsidesteckningar i färg, varav en på pergamentbladet. Brunt skinnband från ca 1900, med upphöjda bind, guldlinjerad rygg, ramverk i guld på pärmarna och främre pärmen med förgyllda och blindpräglade dekorationer. Bandet med några småfläckar. Inlagan delvis något solkig, med smärre revor och en del lagningar, på några ställen med mindre textförluster. Lite senare 'kludd återfinns här och där. Med Ericsbergs biblioteks exlibris.
De daterade inskrifterna sträcker sig från början av 1627 och frekvent fram till och med 1631. År 1632 finns två daterade inskrifter, en 1634, samt två från 1638. Åren 1627-1628 finns sju daterade inskrifter i Köpenhamn och två i Stockholm - den 25 april respektive den 2 maj 1628. Från den 22 juni 1628 till den 22 juli 1631 är nästan alla daterade inskrifter från Elbing (dagens Elbląg, Polen). Matthias Eckhert tituleras huvudsakligen kapten under dessa år; den 17 december 1627 kallas han kapten i dansk tjänst, åren 1628-1630 kallas han flera gånger kapten zu Elbingen och 1638 benämns han överstelöjtnant. Att en stor del av inskrifterna är daterade i Elbing tyder på att han under den tiden var i svensk tjänst.
Stamboken, som uppenbarligen följt med i fält, domineras av adel och officerare - de flesta med skickligt tecknade och färglagda vapen vid sina inskrifter. Svenskar som har gått att identifiera är Johan Sparre (Stockholm den 25 april 1628), Bengt Oxenstierna (Stockholm den 2 maj 1628) och Bengt Bagge (Elbingen den 14 maj 1631). Oxenstierna hade varit guvernör i Elbing åren 1626-1627 och Bengt Bagge var kommendant där 1630-1632. Här finns flera skottar och fransmän, borgmästaren Gregorius Hese i Marienburg under belägringen i augusti 1629, men huvudsakligen tyska adliga officerare.
Nästan alla inskrifter är på tyska, ibland är olika valspråk på latin. En teckning på pergament föreställer ett ståtligt inrett rum med stora fönster i bakgrunden där fyra personer är samlade - tre stående och en sittande. Möjligen är mannen längst till höger en läkare som undersöker en sittande patient, som ser ut att ha ett bandage om huvudet. Denne sittande person är tydligt av högre stånd, liksom de två stående personerna till vänster. Den andra teckningen är en landskapsvy med en stad med dominerande kyrka i bakgrunden. Mot och från stadsporten rör sig varsin vagn, en jägare och några fjäderfän rör sig också i landskapet.
De många vapenavbildningarna gör stamboken till en intressant heraldisk källa och inskrifterna ger en bild av adlig officerskultur, inte minst vad det verkar bland legosoldater i dansk och svensk tjänst under trettioåriga kriget.
Arkivet omfattade vid arkivläggningens inledande cirka 80 hyllmeter. Gallrat, sorterat och förtecknat är resultatet 20 hyllmeter. Arkivet saknade till stora delar en inre ordning. Mycket stora mängder kopior av arkivmaterial, företrädesvis ur kyrkoarkivalier, har gallrats ut. Stora partier av dokumenten har varit odaterade och har även gallrats, i möjligaste mån har dock försök gjorts till datering. Mycket stora mängder av kopior ur böcker och av vetenskapliga artiklar har gallrats ut. Arkivbärare på dålig papperskvalitet, plastmaterial (overhead, film ), datalistor (utom ”typarkiv”, se nedan) har gallrats. Arkivet är rakt igenom plockgallrat. Arkivet är således ett försök till en rekonstruktion av ett arkiv över Egil Johansson. Serierna; 4. Korrespondens och 6 Projekt, åtkomsthandlingar, speglar på ett utmärkt sätt Egil Johansson gärning och bör studeras parallellt.
I arkivbildningen finns omfattande serier audiovisuellt material m.m. Till dessa samlingar har gjorts underserier där volymens innehåll har beskrivits innehållsligt och tekniskt. (Se exempel volymen 165: 221). Ett försök har gjorts att beskriva och registrera de stora volymantalet (ca.1000) under arkivbenämningen ” 24. Elektroniska media”. Disketter av olika format, kassettband, CD/DVD skivor och hårddiskar har gåtts igenom och gallrats i viss mån. På grund av att datorer och mjukvara ej har sparats, är tillgängligheten ej möjlig med de tekniska resurser som finns i dagens läge. Ett försök har dock gjorts se exempelvis; 165:228 – 245 samt 165:247 – 249 där försök till tekniskbeskrivning och ämnes- och ortsinnehåll gjorts.
I arkivet har sparats arkivmaterial som benämnts ”Typarkiv”, det är exempelvis listor från datakörningar samt någon pärm med dokument som skapats av arkivbildaren. I arkivbilningen har sparats i sin helhet, två stora serier dels ” 2. Avhandlingsarbetet om Bygdeå”. samt ”5:5 Lästradition i Tuna och Medelpad”. Detta för att visa på metoder i forskningen.
Arkivalierna har ordnats i fem huvudgrupper. Personliga handlingar, som bl a innehåller Gustaf Höijers merithandlingar, vissa spridda räkenskaper och dagboksanteckningar. Inom denna avdelning finns också personliga handlingar med proveniens från döttrarna Ruth och Miriam. Inom avdelningen Manuskript, koncept och egna tryckta skrifter finns förutom Gustaf Höijers egna manuskript och teologiska anteckningar även döttrarnas utkast till levnadsteckning över sina föräldrar. Huvudgruppen Korrespondens innehåller även hustruns brevväxling och spridda brev till döttrarna. När det gäller Handlingar rörande arkivbildarens verksamhet upptas största delen av Gustaf Höijers predikningar som finns bevarande från hela hans tid som präst. Däri ingår också en svit almanackor med anteckningar om hans ämbetsförrättningar. Under rubriken Samlingar finns omfattande excerptsamlingar och bearbetningar som döttrarna gjort. Det rör sig om excerpter av lokalhistoriskt material i huvudsak med anknytning till Piteå- och Skellefteåbygden och samlade genealogiska uppgifter om föräldrarnas släkt. Den samling av tidningsklipp som också ingår här har även lokalhistoriskt innehåll. Slutligen har de tryckta skrifter som ingick i arkivet ordnats under rubriken Övrigt.
Minnesbok tillhörande ett ryskt grekisk-ortodoxt kloster i Solovetsk, grundat av Zosima. Boken härstammar från sekelskiftet 1600-1700-talet och användes i gudstjänster vid förböner över de avlidna. Inklusive korrespondens ang. minnesboken Digitiserat material
Runskrift på pergament. Skinnband med guldpressning. Falsarium, troligen från slutet av 1600-talet (Olof Rudbeck och Johan Peringskiöld omnämns i handskriften och äldre kataloger)
